Publicerad 1928   Lämna synpunkter
FÖR- ssgr (forts.):
(II 3) FÖR-TREVLIGA, v. -ade. [till TREVLIG] (†) göra trevlig l. trevligare; försköna; förljuva. En fruktbärande slätt .., prydd och förtrefligad af landtliga boningar. Nicander Minn. 1: 174 (1831). Denna omätliga massa af färdiga ämnen (dvs. produkter), som beqvämliggöra, förtrefliga och försköna lifvet. Zedritz 1: 273 (c. 1850). —
-TRO, f.? (anträffat bl. i best. form -tron) l. -TRON, f.? [vbalsbst. till FÖRTRO, v., bildat i anslutning till TRO, r. l. f., resp. efter t. vertrauen, n.] (†) förtroende (se d. o. 1). Min K. B(ror)s oprichtige gemött och den förtron som jagh till honom bär. OxBr. 5: 301 (1624). Därs. 319 (1625).

 

Spalt F 3424 band 9, 1928

Webbansvarig