| Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
FÖRTRÖSTNING förtrös4tniŋ l. fœr-, i Sveal. äv. 032, r. l. f. ((†) n. GR 27: 37 (1557)); best. -en; pl. -ar; förr äv. FÖRTRÖSTING, f.
vbalsbst. till FÖRTRÖSTA.
1) (†) till FÖRTRÖSTA 1; äv. konkret: ngt att förtrösta på. J .. haffuen förgätit then förtröstning som han idher tilltalar, lika som till sijn barn. Ebr. 12: 5 (NT 1526; Bib. 1917: förmaningens röst); jfr a. Tanken ägde ingen ledstjerna, hjertat ingen förtröstning. Wallin OtrPred. (c. 1830). — särsk.
a) uppmuntran (till ngt); stundom närmande sig bet.: tillskyndan. Ther åff andre fforrædare taghe sig storr ffortrostningh til obeståndz vprörilse. GR 4: 351 (1527); jfr 4. Igenom andre ilwilliandes tilskyndan och illistige förtröstningar. RARP V. 2: 197 (1655).
b) övergående i bet.: hjälp, bistånd. GR 1: 208 (1524). Effter hans Maiestat platt ingen förtröstning eller bijstånd sigh wiste, vndantagendes Gudz hielp. Därs. 18: 282 (1547).
2) (†) till FÖRTRÖSTA 2: löfte, försäkran, utfästelse; ofta med bestämning inledd av prep. om l. på; äv. med objektiv gen. GR 1: 21 (1521). Vm tesse Amesater szom varit haffue j Kiöbenhaffn, icke haffue giffuit knecterne nogen .. förtröstning på theris fulle beszolding j theris fråwaru. Därs. 10: 95 (1535). Um the haffve någre besväringer um theris besoldningh, då må thu giffve them förtröstningh, att the skole bekomme hvadt rätt och skäll är, när löningz tiden kommer. Därs. 25: 156 (1555). För(mäl)te summes förtröstning, som .. aff tigh sketh är. Därs. 28: 500 (1558). I medler tijdh skulle .. (Jakob Dela Gardie) gifwa Stoor-Försten (av Ryssland) Förtröstning om wijdare vndsättning. Widekindi KrijgH 231 (1671). Münchenberg Scriver Får. 147 (1725). Afzelius Sag. 7: 278 (1853). — särsk. om fullmakt att få uppbära löneförmåner för en befattning o. d., sedan innehavarens rätt därtill upphört; jfr AVVÄNTNING, EXSPEKTANS. Lectorerne vid Gymnasium .. som, efter derom ungfången förtröstning, borde med vanlige Embetsgårdar försees. Leinberg Skolv. 3: 214 (1741).
3) (numera bl. ngn gg i sg. best. ss. ersättning för motsv. form av FÖRTRÖSTAN) till FÖRTRÖSTA 3 o. 5: förlitande, tillförsikt, förvissning, förtröstan (se d. o. 2). Kärleghen, aff huilka troon och förtröstning kommer. OPetri MenFall L 2 a (1526). J then förtröstning .. atj Dandemen .. wilie lata finna idher welwilioga til wårt besta. GR 7: 305 (1531). Skulle en välgörande menniskas förtröstning vara fåfäng? Lehnberg Pred. 3: 225 (c. 1800). I sången Vid M. Kahls begrafning .. får den religiösa förtröstningen en vida ljusare och lättare karaktär. Böök Tegnér 1: 61 (1917). — jfr MISS-, SALIGHETS-FÖRTRÖSTNING. — särsk.
a) i numera obr. uttr. o. konstr. (jfr b). Troo är en .. säkir förtröstning till gudz nådhe. FörsprRom. 2 b (NT 1526). I thet är kerleken fulkompnat medh oss, ath wij måghom haffua en förtröstning om domedagh. 1Joh. 4: 17 (NT 1526; Bib. 1917: att vi hava frimodighet i fråga om domens dag). I Gudz förtröstning dragom wi fram / Moot Gudz ordz fiender att fechta. PolitVis. 254 (1628). Konungen vthi Spanien hade vthi förtröstning aff sine Skattar månge onödige Krijgh påbegynt. Brask Pufendorf Hist. 80 (1680). Han ville således endast utdraga tiden, til des han undfinge den utlofvade (krigs-)hielp; på hvilken han satte hela sin förtröstning. Mörk Ad. 2: 80 (1744).
b) (†) godt hopp (om ngt), god utsikt (till ngt); äv.: hoppgivande underrättelse l. nyhet o. d. Likeuell giffwer tu altidt gode förtröstninger, att ther på Bergitt går mechtigt like till. GR 14: 51 (1542). Clas Colodius (kom) derifrån (dvs. från England) med Beurrei bref, fulla af förtröstningar om Elisabeths goda böjelse för Giftermålet. Celsius G1 2: 348 (1753). (Auditören) lemnade oss med förtröstning at snart slippa (ur fängelset). Dahlberg Lefn. 47 (c. 1755; uppl. 1911).
4) (†) till FÖRTRÖSTA 6: dristighet, djärvhet. (Sv.) Förtröstning. (t.) Kühnheit. Schroderus Dict. 76 (c. 1638).
Spalt F 3453 band 9, 1928