Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GILLING jil3iŋ2, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(giling 1633—1638. gilling 1666—1916. gillning 1770)
Etymologi
[sv. dial. (Norrl.) gilling, mått för hö (o. halm) om 40 lispund, ett godt lass hö (från hörnen uppmätt 5 alnar långt, 3 alnar högt o. 2 alnar bredt); avledn. till GILL, adj.1]
(i fråga om ä. förh. i Norrl.) benämning på ett mått för hö (av växlande storlek); jfr GILL-LASS (se GILL, adj.1 ssgr). 6 gilingar höö. ÅngermDomb. 13/11 1633, fol. 69. Hvarje .. Gillning eller Parm (hö) räknad til 45 Cubic Alnars innehåll eller 50. Lissps. vigt. SkattläggnMethVästerNorrl. 1770, s. 5. 3445 gillingar a 48 Lisp:d. Hülphers Norrl. 4: 87 (1779). Modin GTåsjö 108 (1916).
Ssg: GILLINGS-TAL. (†) antal gillingar. At Baldra Kyrkioäng innehåller 8 gillingstaal. Wettersten Forssa 161 (c. 1750).

 

Spalt G 406 band 10, 1928

Webbansvarig