Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GRAPTOLIT grap1toli4t l. -å- l. -ω-, r. (m. Lundell); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. graptolit, eng. graptolite; av nylat. graptolithus (först användt av Linné i den allmännare bet.: sten med (naturliga) figurer); av gr. γραπτός, p. pf. av γράφειν, skriva (se -GRAFERA), o. λίϑος, sten (jfr LITOGRAF); benämningen given med anledning av skrivteckensliknande märken i skiffer o. d. efter ifrågavarande djurkolonier]
paleont. (individ tillhörande en) utdöd djurgrupp av kolonibildande djur med kitinskelett i vilket de enskilda individerna sitta radvis i sina celler. GWahlenberg i Svea 1: 34 (1818). VetAH 1820, s. 282. NoK 36: 114 (1924).
Ssgr (paleont. o. geol.): GRAPTOLIT-FÖRANDE, p. adj. Graptolitförande skiffrar. Nathorst JordH 643 (1892). —
-SKIFFER. graptolitförande skiffer. GWahlenberg i Svea 1: 34 (1818). Flodström Naturförh. 73 (1918).

 

Spalt G 843 band 10, 1929

Webbansvarig