| Publicerad 1929 | Lämna synpunkter |
1) metall. urspr. o. vanl.: varje särskilt av de långsträckta (i allm. 3,6—4,2 m. långa), i tvärsnitt (nästan) halvrunda block, vartill det tackjärn formas som är avsett att gm vallonsmide färskas för vidare bearbetning o. förädling; stundom i utvidgad anv. om mindre tackjärnsstycken som vid andra smidesmetoder (ss. tysksmide, osmundsmide) utgöra en motsvarighet till det nämnda: galt, tacka. (Jag) fick .. ett litet förråd af wakra gösar, them iag sedan i äsian omsmälte, och drog under hammaren. Verelius Herv. Dedik. 4 (1672; i bild). Hiärne Berghl. 457 (1687). Åkerman Stångj. 57 (1839; i fråga om vallonsmide). I bättre osmundshärdar nyttjades äfven vanligt tackjärn, dock endast i mindre gösar. NoraskogArk. 5: 80 (1904). — jfr TACKJÄRNS-, VALLON-GÖS.
2) (†) block l. smälta av färskat järn l. av råstål; jfr GÖT, sbst.2 1. När det (dvs. järnet) nu så tillagadt är, har det fått en rätt stålart, drages upp som en liten gös, hvilken hugges i 4 delar. Linné Ungd. 2: 208 (1734). Hultin BergshFinl. 6 (1896; möjl. efter handl. fr. 1793).
3) (†) flytande l. stelnad massa av metall, i sht tackjärn, använd l. avsedd att användas för gjutning; äv. ss. ämnesnamn: tackjärn, gjutjärn. BoupptRasbo 1757. 1 st steck Panna af giös. Därs. 1769. (Sv.) Gös, (lat.) massa ferri, e fornace decurrentis. Ihre (1769). Lindfors (1815). jfr: Det som giömes eller ihoopsmältes i Giman eller Vgnen (kallas) een .. Göös. Rudbeck Atl. 2: 457 (1689).
4) (†) kanon gjuten av tackjärn enligt särskild metod. The nya Swenske Göser, eller på nye sättet guthne Jernstycken. Risingh Landb. A 3 b (1671).
5) (†) gösmått. (Se) huru jernet, lik ett glödande vatten, rinner i hyttan och fyller gösarne. Wetterbergh Altart. 331 (1848).
-MÅTT. (-mot 1817) för gjutning av tackjärnsgös avsedd, i gössäng upptagen form. JernkA 1817, 2: 115. —
-RÄNNA, r. l. f. benämning på den i sand tillformade kanal i vilken tackjärnet vid utslag får rinna från masugnen ut i gössängen o. fördela sig på gösmåtten. Rinman 1: 962 (1788). —
-SPETT, n. Vid Vallonsmide brukas .. Gösspett, 15 qvarter långt, hvarmed gösen efterhand framföres uti smältare-härden. Rinman 2: 781 (1789). JernkA 1833, s. 645. —
-SÄNG. vid masugn: sandbädd i vilken gösmåtten upptagas; äv. om samtliga gösformar i dylik bädd. Rinman 2: 522 (1789).
Spalt G 1750 band 10, 1929