Publicerad 1930   Lämna synpunkter
HAGA, v.1, -ade.
Etymologi
[fsv. hagha, ordna, gagna, passa, vara lämplig, motsv. isl. haga, nor. dial. haga, mnt. o. t. hagen, behaga; jfr feng. ȝehaȝian, passa (se HÖGER). Jfr BEHAGA. I nysv. är ordet trol. antingen en i poesi förkortad form av BEHAGA (jfr GYNNA, v.2) l. lånat från t. Jfr HAGLIG]
(†) behaga, falla (ngn) i smaken, vara omtyckt av (ngn). Arvidi 41 (1651; i rimlistan). Om han wil hafwa Hop / At haga Jungfrun wäl, måt han ha Gilie-Kläder. Lucidor (SVS) 126 (1669). Spegel (1712).

 

Spalt H 30 band 11, 1930

Webbansvarig