| Publicerad 1930 | Lämna synpunkter |
HAMS ham4s, sbst.2, n.; best. -et.
1) (vard.) slarvigt o. ovårdigt uppträdande; tanklöst o. osammanhängande prat; hafs; ”slams”; trams; stundom om bjäfs o. d. Bremer Grann. 1: 26 (1837). Så hasplade hon af sig en massa hams och trams till historier. Cavallin Stevenson Söderh. 93 (1897). Hon hatade hams och slarv. Petri Ouchterlony 421 (1924). Ska man verkligen styra ut sig i bjäfs och hams för att bevittna några akter ur det mänskliga eländet. SvD(A) 1929, nr 282, s. 8 (i fråga om teaterbesök).
Spalt H 235 band 11, 1930