Publicerad 1930   Lämna synpunkter
HARPA har3pa2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[eg. samma ord som HARPA, sbst.1 1, i bildl. anv., beroende på ifrågavarande redskaps likhet med vissa harpor; jfr d. harpe, nor. dial. harpa, t. harfe, eng. (dial.) harp, ävensom HARPA, v.2]
benämning på olika slags (större) såll.
a) landt. till rensning o. sortering av säd, frö o. d. avsett redskap; urspr. om (enklare) såll av metalltråd l. dyl.; numera nästan bl. om apparat l. maskin med utbytbara, fasta såll l. s. k. skaksåll samt roterande fläkt. 2 st Harpor att Rensa Spanmåhl med. BoupptSthm 1676, s. 56 b (1675). Harpan som brukas vid Sädes-sållning göres af så grofva Messings-strängar, som de gröfsta på et Klaver, uti en stark ram, mer lång än bred, med tre eller fyra stallar efter behag, som bära strängarna. Brauner Åker 171 (1752). Sädes- och frörensare (äfven kallade harpor eller kastmaskiner ..), som äro utrustade med både fläkt och såll. 2NF 28: 64 (1918). LmUppslB (1923). — jfr FLÄKT-, FRÖ-, LOG-, MAGASINS-, PLÅT-, SÄDES-, TRANÄRTS-, VALLA-, VÄDER-HARPA m. fl.
b) i sht tekn. till sortering av grus, kol, malm o. d. avsett (snedt ställt) såll, vanl. gjort av i en fyrkantig ram insatt duk av metalltråd l. parallellt anbragta, smala järnstänger l. dyl., mot vilka det som sållas kastas l. hälles. Lind (1738); möjl. till a. Rinman (1788). Är (den till murbruk använda) sanden ej fri från sten, bör han kastas genom harpa. Alm(Ld) 1801, s. 39. (Vaskmalmen) stjälpes på harpa eller järngaller med 60 mm afstånd mellan stängerna. JernkA 1903, Bih. s. 6. — jfr GRUS-, KOL-, SAND-, STÅNG-HARPA m. fl.
Ssgr (i fackspr.): (a, b) HARP-DUK. till användning i harpa avsedd vävnad av glest sittande metalltrådar, sållduk. NVexjöBl. 1855, nr 6, s. 2. AHB 6: 7 (1861). —
(b) -KOL. koll.: gm harpning utsorterade kol(stycken). JernkA 1876, s. 312.

 

Spalt H 469 band 11, 1930

Webbansvarig