hem | SAOB

Publicerad 1930

HEM ssgr (forts.):

(I 2, 4) HEM-AVEL. landt. (planmässigt) förökande o. uppfödande av boskap l. andra (hus)djur hemma l. i hemlandet; förr äv. konkret, dels om boskap som födts o. uppfödts på den egna gården, dels om inhemsk ras av husdjur. Rothof 219 (1762). Fischerström 3: 482 (1787). Möller (1790). Östergren (1927). —

(I 2 d) -BAGARE. jfr -BAGERI. PH 2: 1261 (1735). Östergren (1927). —

(I 2 d) -BAGERI1004, äv. 01—, äv. 3~002. urspr.: bageri vars ägare icke tillhörde bagarskrået; numera: mindre bageri för framställande av bröd efter samma metod som användes vid bakning i ett hem. DA 1808, nr 65, Bih. s. 4. BtRiksdP 1915, Saml. 9: nr 23, s. 1. —

(I 2 d) -BAGERSKA. jfr -BAGARE o. -BAGERI. PH 2: 1261 (1735). SDS 1898, nr 476, s. 2. —

(I 2 d) -BAKAD l. -BAKT, p. adj. bakad i ett hem l. ett hembageri; jfr HEMMA-BAKAD. Heembakat bröd. VarRerV 28 (1538). Hembakade skorpor. Nyblom Minn. 1: 45 (1904). särsk. (föga br.) bildl.: hemgjord. Aphorismer af hembakad vishet. Palmblad Norige Bih. 52 (1847). Den hembakade kälken. Hedin Transhim. 1: 320 (1909). —

(I 2 d) -BAKNING. (i skriftspr.) bakning i hemmet l. hemmen l. i hembageri(er). Fischerström 3: 507 (1787). 2UB 4: 478 (1899). —

(II 3 e) -BETRO. (†) förtroendefullt överlämna (ngt åt ngns omtanke l. omvårdnad); äv. refl.: anbefalla sig (i ngns ynnest). VDAkt. 1666, nr 153. I det öfrige heembetroor iag mig stedze och framgeent uthi högwördige Hr Biskopens befodran. Därs. 1676, nr 226. —

(I 2) -BI, n. (numera föga br.) (individ av) biart som hålles ss. husdjur. IErici Colerus 2: 81 (c. 1645). Fatab. 1907, s. 24. —

(I 2 c) -BITRÄDE~020. omkring 1919 uppkommen o. numera ganska allmänt spridd benämning på tjänarinna (stundom tjänare) i ett hem; jfr JUNGFRU, PIGA, TJÄNARINNA. MorgP(Gbg) 1919, nr 234, s. 5. SvD(A) 1929, nr 188, s. 4.

Spalt H 730 band 11, 1930

Webbansvarig