Publicerad 1931   Lämna synpunkter
HJÄLMET, n.; best. -et.
Ordformer
(helm- 1538—1548. hiälm- (hielm-) 1560—c. 1580. -ett 1538—1548. -eet 1560—c. 1580)
Etymologi
[antingen efter mnt. helmet, hjälm (jfr äv. holl. o. eng. helmet), av ffr. healmet, elmet, diminutivbildning till ffr. (h)elme (lånat från fht. helm, se HJÄLM, sbst.1), l. också direkt lånat från ä. fr. healmet, elmet, i båda fallen med anslutning till HJÄLM, sbst.1]
(†)
1) = HJÄLM, sbst.1 2. VarRerV 35 (1538). Ett Swartt koritz (dvs. harnesk) .. mett ett Helmett. HH 2: 26 (1548). VocLib. avd. 27 (c. 1580). — särsk. herald. = HJÄLM, sbst.1 2 e. G1R 29: 725 (1560). Offwann på hielmetedh trij sjööbladh. BtFinlH 4: 229 (1563; i sköldebrev). Därs. 4: 238 (1564; i sköldebrev).
2) = HJÄLM, sbst.1 3 a. (Gustav Vasa hade vid födelsen) ett Hiälmeet öffwer huffwudet och ett rödt kårs på Bröstet. Svart Ähr. 48 (1560).

 

Spalt H 1014 band 11, 1931

Webbansvarig