Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HJÄRTER jær4ter, r. l. m. (Nordforss (1805) osv.), äv. (i bet. 2) n. (Sahlstedt, SAOL (1923)); best. (ss. r. l. m.) -n; pl. (i bet. 2) =, i norra Sv. o. i Finl. äv. hjärtrar (Bergroth FinlSv. 64 (1916)).
Etymologi
[av d. hjerter, eg. pl. av hjerte, hjärta, av nt. herten, pl. av herte (se HJÄRTA), efter fr. coeur, hjärta, hjärter. Ändelsen -er i sv. (o. dan.) beror sannol. på invärkan från kortspelsnamnet KLÖVER. I fråga om anledningen till det fr. namnet jfr Tamm]
spelt.
1) koll., om (korten i) den färg (se FÄRG, sbst.1 1 h) i den vanliga (franska) kortleken som betecknas med hjärtformiga, röda figurer. Jag hade bra spader, men hjärtern var skral. Lind (1749). Hjerter är trumf. Widegren (1788). Varför spelar du hjärter, när jag har visat, att jag har ruter? Östergren (1927). — särsk.
a) om bud (se d. o. 5) varigm en spelare tillkännagiver att han önskar spela med hjärter som trumf. Jag bjuder (säger) två hjärter (dvs. två trick med hjärter som trumf). Wilson Spelb. 443 (1888). Hedström Bridge 140 (1913).
b) i förb. med räkneord l. sbst. för att beteckna enstaka kort av viss valör i hjärterfärgen; jfr ssgr nedan. Hjärter två, tre osv. Hjärter knekt, dam, kung, äss. Spader kung, klöfver siu och hierter äs. Mont-Louis FrSpr. 157 (1739). Hedström Bridge 299 (1913).
2) om vart särskilt av de kort i den vanliga (franska) kortleken som betecknas med hjärtformiga, röda figurer. Düben Talism. 2: 33 (1817). Si sån en sju attan, hade du en hjärter kvar? Ja, då ä dä förkyldt? Engström 1Bok 46 (1905).
Ssgr (till 1, spelt. Anm. I nedan anförda ssgr som beteckna kort av viss valör i hjärterfärgen ligger huvudaccenten i allm. på senare ssgsleden, så vidt det icke gäller att framhäva motsatsen mellan ifrågavarande kort o. kort av samma valör i annan färg. Då huvudaccenten ligger på senare ssgsleden, kan det icke alltid avgöras huruvida en ssg föreligger l. en förb. enligt 1 b): HJÄRTER-BUD. jfr BUD 5. HandlednBridge 22 (1904). —
-DAM. jfr DAM, sbst.1 II 1. Düben Talism. 2: 32 (1817). särsk. (skämts., numera föga br.) bildl. med anslutning till HJÄRTA II 2 g: (ngns) hjärtas dam; jfr DAM, sbst.1 I 4. Atterbom FB 7 (c. 1855). (Han utkorade) henne till sin hjärterdam. KalSvFolkskV 1912, s. 205. —
-FEMMA. jfr FEMMA 2 a. Düben Talism. 2: 32 (1817). —
-FYRA, r. l. f. jfr FYRA, räkn. II 2 a. —
-FÄRG. jfr FÄRG, sbst.1 1 h. Lind (1749; under hertz). —
-HACKA, r. l. f. jfr HACKA, sbst.3 1. —
-KNEKT. —
-KORT. —
-KUNG. GJEhrensvärd Dagb. 1: 115 (1776). —
-NIA, r. l. f. —
-SEXA. —
-SJUA. —
-SVIT. lång följd av kort i hjärterfärgen. Almqvist AMay 44 (1838). —
-TIA. —
-TREA. —
-TVÅA. —
-ÅTTA. —
-ÄSS. Dalin (1852). särsk. bildl.
a) (tillf.) om hjärtformig figur som liknar ett hjärteräss i den vanliga kortleken. Det är tyst bak luckorna / med skurna hjärteress. Karlfeldt FlBell. 141 (1918).
b) (tillf.) med anslutning till HJÄRTA II 2, användt ss. smeknamn till person. ”Vet du vad, mitt lilla hjärteräss?” sade hon, medan hela ansiktet sken av välvilja. Lagerlöf ChLöw. 234 (1925).

 

Spalt H 1095 band 11, 1932

Webbansvarig