Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HOPPALANTA hop1alan3ta2 l. HOPPILANTA hop1i-, äv. 4010, interj.
Ordformer
(hoppa- 1910 osv. hoppi- 1927 osv.)
Etymologi
[utvidgad form av HOPP, interj., l. HOPPLA med anslutning till HOPPA, v.1 Jfr Ideforss PrimInterj. 1: 239 (1928)]
(i sht i tal riktat till barn) ss. äggelseord, i sht i fråga om rörelse nedifrån uppåt, t. ex. gungning på knä. Sjödin Undret 163 (1910). Östergren (1927).

 

Spalt H 1182 band 11, 1932

Webbansvarig