| Publicerad 1932 | Lämna synpunkter |
HOPSLÅ hω3p~slå2, v. -slår, -slog, -slogo, -slagit, -slagen; se för övrigt SLÅ, v. vbalsbst. -ELSE (†, Lind 1: 1903 (1749: ihopslåelse)), -ENDE, -NING (†, VetAH 1768, s. 124), -SLAGNING (LBÄ 7—8: 86 (1797: ihopslagning) osv.); -SLAGARE (se avledn.).
(i fråga om bruklighet, särsk. i olika böjningsformer, jfr anm. sp. 1153) slå ihop, slå samman.
1) (gm slag) bringa (olika föremål l. olika delar av ett föremål) i beröring med varandra l. att sitta fast vid l. sluta tätt till varandra; gm slag hopfästa; ofta: hopspika o. d.; äv.: gm hopslagning (i här angivna bet.) förfärdiga (ngt); jfr HOP, sbst.3 o. adv. I 4 b α, ε, II. (Predikstolen var) lijcka så giorder som ett annat gement shååp, af bräder ihoopslagit. KKD 3: 238 (c. 1710). I England brukas at i fyrkant ihopslå 4 bräder som äro vid pass 1 famn långa, til desse luft-trummors inrätning (i lador). Gadd Landtsk. 2: 448 (1775). Provstänger av götjärn till nitar och bultar (skola) dessutom efter bockningen .. kunna hopslås kallt, så att skänklarna sluta tätt tillsammans efter hela sin längd. SFS 1919, s. 327. — särsk. (†): hopsinka (porslin). BoupptSthm 3/3 1655.
2) (i fackspr.) (gm slag) hoptrycka l. bringa (ngt) till fastare konsistens, sammantrycka; jfr HOP, sbst.3 o. adv. I 4 b γ, II. JernkA 1883, s. 371. Tofflor, filt-, för sjukvården: af väl hopslagen, fast och ofärgad filt. SFS 1891, Bih. nr 72, s. 12. — särsk.
a) landt. med avs. på (åker)jord; om nederbörd. När han (dvs. åkern) af rägn blifvit hopslagen. Brauner Åker 27 (1752). (Det) blir .. ett mer än vanligt svårt och ansträngande arbete att å den av nederbörden starkt hopslagna lerjorden åstadkomma en god såbädd. SDS 1920, nr 125, s. 9.
b) (†) bildl. Wår andäcktigheet är så frusen, och vthaff werldennes fåfängelige ting så hårdt ihoopslagen, at wij offta intet wethe hwadh wij bidia. Sylvius Mornay 272 (1674). En liten ful, .. skygg, tafatt, alldeles i växten tillhopaslagen flickunge. SvBL 6: 363 (i handl. fr. 1865).
3) veckla ihop; fälla ihop; slå igen, tillsluta; jfr HOP, sbst.3 o. adv. I 4 b γ, δ. Kling Spect. Ee 2 a (1735; med avs. på solfjäder). Blommorna öpnas (om morgonen), hvilka om natten varit likasom sofvande tillhopaslagne. Biberg Linné Oec. 22 (1750). Marchen gjordes med hopslagna fanor och standarter, utan at röra spelet. Loenbom Stenbock 4: 145 (1765). NF 4: 1119 (1881). Selma .. lekte tankspridt med sin hopslagna solfjäder. Benedictsson Peng. 304 (1885).
4) bilda ett helt av (olika saker), förena (ngt med ngt annat) till ett helt; äv. i fråga om otillbörligt förenande av sådant som bör hållas åtskilt; jfr HOP, sbst.3 o. adv. I 4 b ε, ε ε’, II. Bergv. 1: 311 (1682). Dessa ihopslagna Häradshöfdingedömen och indragna Härads-Ting äro för Landet och Lagens sanna ändamål mycket skadlige. LBÄ 33—35: 19 (1800). Det skulle föra oss för långt, om vi här ville påvisa, huru djerft de (dvs. Almqvists konståsikter o. läror) hopslå och sammanblanda alla konstarter, huru vådligt de upplösa alla konstformer. Lysander Almqvist 233 (1878). Lagstiftningen (i Danmark) lägger hinder i vägen för egendomarnas hopslagning. NF 3: 852 (1879). — särsk.
a) kok. hopvispa. Man begiuter och kryddar then (dvs. pastejen) medh en hwijt Soppa, som är giordt vthaff Wijnättickia och Eggieblommar ihopa slagne. Salé 130 (1664).
b) (i fackspr.) med avs. på tågvirke: vrida ihop. VetAH 1768, s. 120. Stundom består den nya riggen endast af hvad man kallar omslagsgods, d. v. s. gammalt tågvirke, som blifvit uppslaget, omarbetadt och, sedan hvarje garn blifvit öfverspunnet med ny hampa, åter hopslaget. Oxenstierna Vanderdecken 14 (1865).
B: (4) HOPSLAGNINGS-DOCKA, r. l. f. (i fackspr.) docka för hopslagning av härvorna i en garnpost till en bunt. Sahlin SkånFärg. 116 (1928). —
(2) -HAMMARE. metall. tung, med vatten- l. ångkraft driven hammare, som vid järnfärskning i härd användes för smältans första bearbetning o. dess uppdelning o. utformande till smältstycken; jfr SMÄLT-HAMMARE. JernkA 1873, s. 271.
Spalt H 1191 band 11, 1932