Publicerad 1932 | Lämna synpunkter |
HULDHET hul3d~he2t, i sydligaste o. sydvästra Sv. vanl., eljest sällan 4~1 (Weste synes hava känt båda accentueringssätten), r. l. f.; best. -en.
(i högre stil, numera mindre br.) egenskap(en) l. förhållande(t) att vara huld.
1) motsv. HULD, adj. 1. Hustru och Man äro hvarannan lika huldhet och kiärlek skyldige. Nehrman Ärfdab. 94 (1752). (H. Sätherbergs far var) inom det fridsälla hemmet sjelfva huldheten. Sätherberg Lefn. 63 (1896). — (†) Någre vänner af båda de stridiga flockar hyste den huldhet, at komma ut til mig. Schönberg Bref 1: IX (1800). — särsk.
a) (numera föga br.) motsv. HULD, adj. 1 a: trofasthet, trohet; numera nästan bl. (i sht arkaiserande) i fråga om undersåtes o. d. trohet gentemot sin överhet o. d.; jfr HULD, adj. 1 a α. G1R 1: 209 (1524). De förr haa svurit sigh emillan troo och huldheet, / De blijffv’ i ögnableck ovenner in i döden. UHiärne Vitt. 152 (1665). Huldhet och vänskap. Posten 1769, s. 1102. På Djursnäs svor .. marsken Karl Knutsson för andra gången huldhet åt Erik af Pommern. NF 3: 1309 (1880).
b) gunst, ynnest; jfr HULD, adj. 1 c. Nådhe heter retzligha gudz gunst och hulheet som han haffuer til oss j sigh sielff. FörsprRom. 2 a (NT 1526). Fast lifvets makter sig visat / På huldhet njugga, / Ej öfver hans drag dock hvilar / Af bittra minnen en skugga. Bååth GrStig. 77 (1889).
2) motsv. HULD, adj. 3: behag, älsklighet; numera bl. i fråga om person. Wallin Vitt. 1: 289 (1836). Sverige njöt af all fredens huldhet. Svedelius i 2SAH 55: 286 (1878). Här, invid Vaucluse, lefde utan tvifvel .. den Laura som .., genom huldhet icke mindre än genom obeveklighet, lockade fram Petrarcas klangfulla och sköna sånger. FWulff i Finn 1903, s. 41.
-ED. trohetsed; numera nästan bl. (i officiell stil) i uttr. tro- och huldhetsed. Sweria .. hulldhetz ed. Verelius Herv. 126 (1672). Aflägga .. Tro- och Huldhets-Ed åt Hans Maj:t. SP 1792, nr 76, s. 4. 2NF 30: 21 (1919). —
-FÖRSÄKRAN. (föga br.) jfr -ED. De förbundo sig .. at årligen gifva Konungen en ny tro och huldhets försäkran. Oldendorp 1: 14 (1786). —
Spalt H 1363 band 11, 1932