| Publicerad 1932 | Lämna synpunkter |
HYPOTISERA hyp1otise4ra l. -åt- l. -ωt-, l. 01—, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
(i fackspr.) motsv. HYPOTEK 1: pantsätta, förpanta; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.; utom ngn gg i fråga om ä. förh. numera bl. i a o. b. AOxenstierna 1: 587 (1643). Åtskillige Guldnipper, samt ett fick Ur hypothiserade hos Herr Baron Lejonhufvud för ett lån af Rd 300 Bco. BoupptVäxjö 1841. Med år 1776 hade kronan återfått de hypotiserade inkomsterna. SvH 8: 31 (1904). — särsk.
a) motsv. HYPOTEK 1 a: förpanta ss. hypotek, taga hypotekslån på (egendom); ofta i p. pf. ss. adj. Vara hypotiserad hos l. till ngn, förr äv. vara hypotiserad ngn. Där något jordegodz till detta datum wore Bäncken hypothecerat. RARP 8: 240 (1660). Jorden (är) till den grad hypotiserad, att man anser åkerbrukaren endast arbeta för sina kreditorers räkning. Strindberg TrOtr. 2: 126 (1884, 1890). GHT 1895, nr 250 A, s. 2.
b) motsv. HYPOTEK 1 b: lämna (värdehandling) ss. säkerhet; ofta i p. pf. ss. adj. DA 1824, nr 47, s. 5. Hypotiserade obligationer. SvD(A) 1930, nr 275, s. 6.
Spalt H 1662 band 12, 1932