HÅNGSE, adj.
Etymologi
[till stammen i HÄNGA; jfr EFTERHÄNGSEN samt sv. dial. ohångsen, glupsk, omättlig]
(†) efterhängsen. Hon är så hångse efter honom, at han ej får vara i frid för henne. VDP 12/7 1749.
Spalt H 1803 band 12, 1932
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se