| Publicerad 1932 | Lämna synpunkter |
1) (i sht i sydligaste Sv., bygdemålsfärgat) skörda l. avmeja l. inbärga (säd, hö o. d.); äv. abs., ävensom oeg. Brahe Oec. 76 (1581; uppl. 1920). Hösta mädhan Rogen är mogen .. (dvs.) Nyttia tijden. Grubb 371 (1665). Årligen höstas omkring 350 hektoliter spanmål jemte en del rotfrukter samt 60—70 parlass hö. PT 1899, nr 218, s. 1. Man höstade (i Skåne) om dagen och dansade kadrilj om nätterna. Rosenius Himmelstr. 100 (1900, 1903). — (mindre br.) Hallon höstas alltjämt, meloner och läckraste gurkor. Strindberg Fagerv. 89 (1902).
2) (i sydligaste Sv., bygdemålsfärgat) skörda grödan av l. avmeja (en åker l. äng, visst område o. d.). Vidh desse ofwanb:te Siöer och Åher liggiar een stoor Öö, nämpnass Boröön, och höstas åhrliga. LOpman (c. 1700) i Landsm. XI. 7: 6. Den äng, som .. en längre tid varit höstad till Hjernarps prestgård. 1NJA 1874, s. 460. — jfr AVHÖSTA.
3) (i vitter stil) i bildl. anv. (av 1): njuta, ”skörda”; inhösta; i sht med avs. på lön l. vedergällning för ngn handling o. d. Sedan de höstat en ymnigare lyckos frukt. JHMörk (1756) i 2Saml. 9: 136. Den vrångvisona sår, får orättfärdighet hösta. Nicander SalOrdspr. 51 (1760). Nu är det stunden att hösta lön för allt vårt släp och slit. Heidenstam Svensk. 1: 150 (1908).
II. (i vissa trakter, mindre br.) motsv. HÖST II 1, opers.: bli höst, lida mot hösten. Nätterna bli mörka, det börjar hösta. Östergren (1928; angivet ss. mindre vanl.).
1) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till I 1: inbärga; stundom: samla. Serenius (1741). När .. (värendsbonden) höstar in frukt. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 242 (1864). Auerbach (1909).
2) bildl.; jfr HÖSTA I 3. Runeberg ESkr. 2: 260 (1853). Du har höstat in millioner på lyxen, de år konjunkturen var sådan. Siwertz Varuh. 207 (1926). —
HÖSTA PÅ10 4. (i vissa trakter) = HÖSTA II. Så här till års, då det höstar på. Svenson-Graner Regnb. 18 (1914). Spong Österg. 216 (1926).
1) abstr.: skörd(ande), inbärgande; vanl. (o. numera bl.) med avs. på hö: avmejande, höbärgning, slåtter. VRP 31/10 1720. Cirka 22 tunnland klövervall till höstnad i mindre lotter. SDS(A) 1931, nr 165, s. 1.
2) (föga br.) konkret.
a) hö(gröda). Ängen Myren kallad, som .. gifver årligen några och 20 lass höstnad. HdlÅgerupArk. 27/3 1790.
b) slåttermark. Åkerjorden är indeld i 7 vångar och höstnaden likaledes uti 7. LdVBl. 1840, nr 3, s. 3 (i annons).
Ssg (landt.; i sydligaste Sv., bygdemålsfärgat): höstnads-mark. till HÖSTNAD 1: slåttermark. PT 1905, nr 182 A, s. 1. Betes- och höstnadsmark. Därs. 1908, nr 50 A, s. 4.
Spalt H 2413 band 12, 1932