| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IDEO- i1deo- l. id1-, l. -å- l. -ω-, l., framför obetonad stavelse, 101—
som hänför sig till en idé l. idéer; ss. första led i ssgr.
-GRAFI10104. [jfr t. ideographie, eng. ideography, fr. idéographie, ävensom -GRAFI 1] (i fackspr.) begreppsskrift. Liljegren Runl. 18 (1832). Hirn Hearn Exot. 2: 171 (1903). —
-GRAFISK10040. [jfr t. ideographisch; jfr äv. eng. ideographic(al), fr. idéographique] adj. till IDEOGRAFI. Liljegren Runl. 19 (1832). Den kinesiska skriften .. är ideografisk (d. v. s. dess skriftecken representera icke ljud, utan begrepp). NF 5: 16 (1881). Ideografiska tecken. Rig 1926, s. 121. —
-GRAM1004. [jfr t. ideogramm, eng. ideogram, fr. idéogramme, ävensom -GRAM] (i fackspr.) ideografiskt tecken, begreppstecken; jfr IDEOGRAF. I siffrorna hafva våra europeiska språk sina enda mera allmänt brukade ideogram. UVTF 12: 20 (1875). Kinesiska ideogram. Nyblom Österut 78 (1908).
Avledn.: ideogrammatisk -grama4tisk, adj. (i fackspr., mindre br.) ideografisk. UVTF 12: 22 (1875). —
-LOG1004. [jfr t. ideolog(e), eng. ideologue, fr. idéologue, ävensom -LOG]
1) (†) filos. = IDEALIST 1. Ideolog i ordets strängaste bemärkelse, hade hans filosofi till grund denna Poëtens vers: Intet är, men tanken gör det så. Morgan FloraM 1: 5 (1827).
2) person upptagen av en idé l. av spekulativa idéer; vanl. med klandrande innebörd: person som sysselsätter sig med ofruktbara teoretiska spekulationer över filosofiska l. politiska spörsmål o. d., världsfrämmande idealist l. drömmare, teoretiserande fantast l. fanatiker. Snällp. 1848, nr 27, s. 4. Han är en ideolog, en på samma gång svärmisk och något fanatisk idealist. DN(A) 1932, nr 167, s. 6. —
-LOGI10104. [jfr t. ideologie, eng. ideology, fr. idéologie, ävensom -LOGI]
1) (föga br.) filos. idélära; metafysik. ConvLex. (1822). Ideologien .., vetenskapen om det absoluta såsom förnuft och enhet i mångfalden af dess ideer. Boström 2: 200 (1840). Dalin (1852; med hänv. till metafysik). Klockhoff ESkr. 372 (1865).
2) idealistisk (se d. o. 3) lära l. teori; särsk. med klandrande innebörd: opraktisk, ogenomförbar lära, ofruktbara, teoretiska spekulationer. Frey 1846, s. 534. Liberalismen var (för Marx) inbegreppet av all världens ideologi och illusioner. DN(A) 1930, nr 242, s. 3. —
-LOGISK10040. [jfr t. ideologisch; jfr äv. eng. ideologic(al), fr. idéologique] adj. till IDEOLOGI 2. Atterbom Minnest. 2: 287 (1842). Ideologisk revolutionsstämning. Hallström Händ. 48 (1927). —
-LOGIST, m.||ig.; best. -en; pl. -er. [liksom eng. ideologist av fr. idéologist] (†) = IDEOLOG 2. SvLitTidn. 1817, Bih. sp. 39. Hammarsköld SvVitt. 2: 182 (1819).
Spalt I 82 band 12, 1933