Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
ILLER il4er, förr äv. HILLER, m. l. r.; best. -n (VetAH 1785, s. 218 osv.) ((†) hilleren Schroderus Comenius 209 (1639)); pl. illrar ((†) illæra JönkTb. 129 (1534)); förr äv. HILLRING, m.
1) benämning på den till illersläktet, Putorius Cuv., hörande arten Putorius putorius (Lin.); zool. äv. om övriga till släktet Putorius Cuv. hörande arter. Schroderus Lex. 56 (1637). Linné Vg. 97 (1747). Den allbekanta illern, som är en otäck stinkare. 4Brehm 3: 352 (1922). — jfr FLOD-ILLER.
2) skinn av iller. JönkTb. 129 (1534). 15 St: färgade Hillrar. BoupptSthm 20/3 1685. (Till Rovaniemi) samlas uppköpare (av pälsvaror) från när och fjärran, prisen på .. mård och iller stiga och falla som på en börs. Böök ResSv. 218 (1924).
-BO, n. —
-DJUR. (†)
2) zool. djur tillhörande familjen Mustelidæ (Mustelinæ) inom rovdjurens ordning; i pl. ss. benämning på denna familj, mårddjur. Nilsson Fauna 1: 102 (1847). —
-HANNE. —
-HONA. —
-PÄLSVÄRK~02 l. ~20. —
-PÄNSEL. (i fackspr.) pänsel av illerhår. Gynther Förf. 6: 133 (i handl. fr. 1847). TLev. 1900, nr 8, s. 1. —
-RUMPS-MUFF. (-rump- 1685. -rumpz- 1680) (†) muff av illersvans(ar). BoupptSthm 11/5 1680. Därs. 20/3 1685. —
(jfr 2) -SKINN. G1R 1: 152 (1523). OrdnLilleTull. 1658, s. C 4 a. Vintertid brukas (av männen i Sydkarelen) hög mössa af illerskinn. Finland 56 (1893). —
-SLÄKTE(T). zool. det till släktet Mustela Lin. av familjen mårddjur Mustelidæ (Mustelinæ) hörande undersläktet Putorius Cuv., omfattande illern samt vissa i Sv. icke förekommande arter. Nilsson Fauna 1: 146 (1847). —
-UNGE.
Spalt I 192 band 12, 1933