Publicerad 1933   Lämna synpunkter
ILLUSTER ilus4ter, ngn gg ILLYSTER -lys4t-, adj. -tre, -tra; -trare ((†) -treste, superl. RARP 17: 394 (1714)). adv. -T.
Etymologi
[jfr t. illyster, ä. eng. illustre, fr. illustre; ytterst av lat. illustris, av in- (se IN-, pref.1) o. stammen i lustrare (se ILLUSTRERA). — Jfr LYSTER]
framstående gm krigiska bragder, härkomst, ställning i samhället l. inom vetenskapen, konsten o. d., lysande; förr äv.: berömd, ryktbar; numera nästan bl. (ngt skämts.) i tidningsskildringar av högtidliga o. festliga sammankomster o. d., om celebriteter inom olika områden, ävensom om sak: lysande. Hafwa the belägrade åtter giordt sig illustre genom it lykkosamt utfall. Spegel Dagb. 96 (1680). (De kungliga råden) äro de förnämste och illustreste ledamöter af Riddareståndet. RARP 17: 394 (1714). Bergman Mark. 295 (1919). Bland de illustra personer, som infunnit sig (till föredraget), befann sig också teaterchefen E. W. SvD(A) 1930, nr 63, s. 9. Hur skall det illustra minnet firas? DN(A) 1932, nr 29, s. 12 (i fråga om studentföreningen Verdandis 50-årsjubileum).

 

Spalt I 201 band 12, 1933

Webbansvarig