Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INDIFFERENT in1diferän4t l. 01— (änngdifferánngt Dalin), adj. -are; n. o. adv. =.
Ordformer
(-deferent 1789. -defferent 1801. -differant 17781800. -different 1569 osv. -diffirent 1764)
Etymologi
[jfr t. o. eng. indifferent; av fr. indifférent, av lat. indifferens (gen. -entis), av in- (se IN-, pref.2) o. differens (se DIFFERENT, adj.). Skrivningen -ant torde representera ett mer l. mindre fr. uttal. — Jfr INDIFFERENS]
1) om sak (l., ngn gg, levande varelse): som icke är utpräglad i ngn riktning (varken i den ena l. andra riktningen), som varken är det ena l. det andra, obestämd; stundom särsk.: varken god l. ond, varken nyttig l. onyttig (stundom övergående i bet. 2). Lind (1749; under gleich-gültig). De högre folksclasserne (kunde icke) genom et inbilladt företräde förädla vissa indifferenta, äfven skadliga, bruk. LittT 1795, s. 361. I samma mån som man upphört att veta, om ett föremål är han eller hon, vänder man sig gärna till det indifferenta den. EHTegnér i 3SAH 6: 424 (1891). Utom .. (de insekter), som kunna direkt eller indirekt räknas för nyttiga eller skadliga, finnes en ofantlig mängd, som äro mera indifferenta. Uppl. 1: 156 (1902). — särsk.
a) kem. om ämne: obenägen att kemiskt reagera; särsk. om sådana oxider som icke ingå kemisk förening med vare sig syra l. bas. Köksalt .. är indifferent .. så wäl mot alcalia som acida. Hiärne Förb. 34 (1706). Rosenberg OorgKemi 162 (1887). Hector LbKem. 131 (1914).
b) fys. i uttr. indifferent jämvikt l. jämviktsläge, om det förhållande att en kropp i alla lägen är i jämvikt, beroende därpå att dess tyngdpunkt o. stödpunkt sammanfalla: obestämd jämvikt resp. obestämt jämviktsläge. UB 2: 81 (1873). PedT 1901, s. 190.
c) anat. om vävnad o. d.: icke specifik. (Bindsubstansen har) en .. indifferent karakter, i det att den endast tjenar till stöd för andra, mera specifika väfnader. Thorell Zool. 1: 17 (1860). HdlProfAnatUpps. 1929, s. 47.
d) balneol. i uttr. indifferent bad, indifferent vatten o. d., bad l. badvatten (med en temperatur av c. 34—35 grader) vilket icke utövar någon retning på hudens känselnerver (varken kännes varmt l. kallt), ljumt bad l. badvatten. NF 1: 1416 (1876). Tenow Solidar 2: 183 (1906).
e) med. o. farm. som på grund av sin kvalitet l. sin ringa kvantitet o. d. icke har ngn terapeutisk l. dyl. värkan (men å andra sidan icke heller skadar). Indifferent giftdos. Något .. indifferent pulver i en pillermassa. SFS 1901, Bih. nr 104, s. 26. KemT 1910, s. 137. — särsk. (föga br.) med. i uttr. indifferent mineralvatten, mineralkälla o. d., mineralvatten osv. vars fasta l. gasformiga beståndsdelar på grund av sin obetydliga kvantitet icke ha ngn särskild betydelse i terapeutiskt avseende. Uhrström Hemläk. 308 (1880). 2NF 4: 356 (1905).
2) (föga br.) om sak l. person: som på grund av sina egenskaper icke framkallar ngt intresse, vare sig positivt l. negativt, l. väcker några känslor, vare sig av förkärlek l. motvilja, intresselös, likgiltig; betydelselös, oväsentlig. RP 9: 354 (1642). (Kronfältherrens) person så väl som hela Cron-Armeen är migh mycket indifferent. Carl XII Bref 326 (1704). Öfwer måltiden taltes om intet utan indifferente saker. KKD 2: 251 (1718). Det är indifferent, på hvad sätt et ord skrifves, allenast (osv.). Sahlstedt Veckobl. 1767, nr 1, s. 3. Boström Propæd. 79 (1851).
3) med personligt l. ss. personligt tänkt huvudord: som icke hyser utpräglade åsikter, vare sig i den ena l. andra riktningen, som icke hyser vare sig förkärlek för l. motvilja mot ngn l. ngt, som icke intager ngn deciderad ställning till ngt; likgiltig; äv.: som saknar personligt intresse, känsla l. deltagande för ngn l. ngt, ointresserad, okänslig, kallsinnig; numera bl. i fråga om religiös, moralisk l. politisk åskådning; numera nästan bl. utan bestämning; äv. med bestämning inledd av prep. för l. mot (förr äv. om). Swedberg Schibb. 277 (1716). Det goda hopp man hade om Svenska vapnens framgång (ökades), af det .. (Stenbock) ej var indifferent om at hafva Gud til bundsförvandt. Loenbom Stenbock 3: 108 (1760). Förståndet är (enligt Biberg) .. indifferent för innehållet, kan taga innehållet antingen från det lägre eller det högre, från det sinliga eller det förnuftiga. Nyblæus Forskn. III. 2: 107 (1888). I religiöst avseende äro beduinerna indifferenta. NorstedtVärldH 4: 419 (1928). — särsk. [efter motsv. anv. i fr.] (knappast br.) i överförd anv. Loenbom Stenbock 4: 211 (1765). Den Tåpan .. tog af mig ett indifferent afsked. AvHauswolff (1808) hos Bååth-Holmberg FlickDagb. 209. Hagberg Echegaray 10 (1902).
4) (†) som icke låter vare sig sin förkärlek l. sin motvilja påvärka sitt handlande, opartisk. Dhen girigas taska är indifferent. Hon taar emoot allehanda Mynnt. Grubb 252 (1665). (En domare) bör wara opassionered och indifferent. Dens. 598.

 

Spalt I 345 band 12, 1933

Webbansvarig