| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
1) (†) antända l. tända på (ngt); mer l. mindre bildl.
a) med avs. på känslor; jfr 2. Despect och haat, them man mehra måtte wara omtänkt att släckia än inflammera låta. RARP 4: 373 (1650).
b) sätta (ett land) i brand. Dhen farligheet .. wore .. aff sådan conseqvence, att heela Romerska Rijkett kunne inflammeras och sättias i olust och oro. RARP 6: 325 (1658); möjl. till 2 b.
c) med resultativt obj. betecknande krig: upptända. Tå krijget emillan desse Nordiske Chronor (dvs. Sverge o. Danmark) opblåstes och inflammerades. RARP 7: 127 (1660). Därs. 133.
2) (†) i fråga om känslor av hänförelse, kärlek, passion o. d.
a) med avs. på sinne: fylla (med varma känslor av ngt slag). (Min faders trädgård hade) inflammerat min hog med en outsläckelig kärlek til örter. Linné (c. 1770) hos Fries 2Linné 1: 11.
b) upphetsa; ofta i p. pf., äv. i adjektivisk anv.: het, häftig. HFinLappm. 2: 387 (1641). Vid revolutionens början detta år fordrade borgerskapet, inflammeradt af tidningskrifvare och advokater, på flera ställen truppernas afväpnande. Tiden 1848, nr 208, s. 2. Ekbohrn (1868).
c) i överförd anv., i p. pf. om ord, blick o. d.: glödande, passionerad. Carlén Bull. 3: 476 (1847). Lågande, inflammerade ord. HRuin i NArgus 1929, s. 197.
3) i sht med. i fråga om inflammation.
a) med saksubj.: framkalla inflammation i (en kroppsdel o. d.); äv. abs.; i pass.: angripas av inflammation. När .. Rosen är i Ansichtet, kan Hiern-hinnan ther uthaff inflammeras och förderfwas. Lindh Huuszapot. 17 (1675). Ödmann StrSaml. 1: 44 (1785). Kvartslampsken inflammerar om det brukas fel. SD(A) 1928, nr 37, s. 14. — särsk. i p. pf. ss. adj.: angripen av inflammation. Palmchron SundhSp. 11 (1642). (Vahlins) ögon .. sågo inflammerade och ansträngda ut. Tavaststjerna Inföd. 104 (1887).
Spalt I 427 band 12, 1933