| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
1) intr., motsv. FRYSA, v. 1 a γ, om föremål som befinner sig i vatten: gm vattnets frysning bliva innesluten i l. bliva fastsittande i isen; äv. i överförd l. oeg. anv. (se under a); numera nästan bl. i p. pf. (Varginnans) rumpo hardt i Ijsen infröös. Fosz 496 (1621). Vid västlig vind komma (på Mälarfjärden) nya, grova, vattenfrätta isflak, fulla av infrusen vass från Mälaren. Wägner NattS 133 (1926). särsk.
a) om fartyg: på grund av isbildning i vattnet icke kunna navigera o. hindras att komma vidare, frysa fast; äv. i överförd l. oeg. anv., om person (skeppare) l. (föga br.) om varor som befinna sig ombord på ett fartyg som fryser fast i isen; jfr INNE-FRUSEN. G1R 10: 2 (1535). (Han) slap .. inte Lenghre för Jsen ähn till godha vdden och Bleff der infrusen. ÅngermLandstingspr. 20/12 1630, fol. 9. Stiernman Com. 2: 94 (1637; om gods). (Man) bör .. söka förekomma, att (tullbevaknings-)fartyget om hösten ej infryser i annan hamn, än den General-Tull-Directionen till vinterläge för fartyget bestämdt. SPF 1843, s. 211. Ångaren .. låg .. infrusen i packisen i Finska viken. Siwertz JoDr. 276 (1928).
b) mer l. mindre bildl. Högberg Utböl. 2: 9 (1912). På första klassen (av en atlantångare) är alla infrusna i den korrekta internationella gentlemanmasken. Cederschiöld Manh. 267 (1916). Hon hade inte gått några knarrande steg i trappan, förrn hon hörde syskonens infrusna prat slå upp i en befriad våg. Siwertz Sel. 1: 190 (1920). Därs. 2: 161. särsk. [jfr fr. crédits gelés] nat.-ekon. i uttr. infrusna krediter, krediter som gäldenären icke förmår att återbetala l. amortera (o. förränta) i enlighet med de villkor på vilka de beviljats, emedan de användts till fasta anläggningar l. stående inventarier, vilka icke ge så snar avkastning som beräknats, o. infruset kapital, kapital som bundits i investeringar på lång sikt o. endast kan lösgöras, efter hand som anläggningar, maskiner o. d. komma till räntabel användning; äv. i överförd anv.; äv. om tillgodohavande o. d.: icke likvid. De infrusna tyska krediterna. SvD(A) 1931, nr 251, s. 3. SDS 1933, nr 63, s. 10.
2) om växt, frukt o. d.: frysa (se FRYSA, v. 3); ss. vbalsbst. -ning. Att eldning (i fruktrummet) endast i nödfall bör ske, d. v. s. till förekommande af infrysning. HbTrädg. 3: 118 (1872). LAHT 1894, s. 59.
3) tr.: frysa (se FRYSA, v. 4 b); särsk. i fråga om konservering av kött o. d. gm frysning. Grafström Kond. 117 (1892). Statens Fryshus Malmö .. Mottager till infrysning och lagring kött av alla slag, fågel, vilt m. m. SDS 1919, nr 277, s. 1.
Ssg (till -FRYSA, v. 3): infrysnings-rum. motsatt: förkylrum o. kylrum (med mindre låg temperatur). Infrysningsrum (för kött) med — 10 till 12° C. 2NF 36: 1285 (1924). —
-FRÄSA, v.2, -ning. [jfr FRÄSA, v.2] tekn. gm fräsning (se FRÄSA, v.2 avledn.) åstadkomma (en ränna l. fördjupning i ngt); ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare om på detta sätt uppkommen ränna l. fördjupning. Infräsningens djup. Ericsson Ur. 243 (1897). Spärrhakar, hvilka ingripa i tänder infrästa i ytternafvet. TT 1900, M. s. 34.
Spalt I 448 band 12, 1933