| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
-HAMN. (numera föga br.) hamn som ligger mer l. mindre långt inne i landet (t. ex. innerst i en vik o. d. l. inom en landtunga); äv. om hamn vid större insjö som har förbindelse med havet. Thunberg Resa 3: 145 (1791). Björkman (1889). Anlöpande av dessa inhamnar. SvD(A) 1921, nr 102, s. 4 (om hamnar vid Mälaren). —
-HAMRA, -ing. [jfr t. einhämmern]
1) (i fackspr.) gm hamring indriva (ngt); slå in (ngt i ngt) med hammare (så att det sitter fast); äv. i p. pf. ss. adj. Wikforss 1: 435 (1804). Svärd med inhamrade guldornamenter. Rydberg KultFörel. 6: 433 (1888). De Ron o. Virgin 2: 23 (1890).
2) bildl.: inprägla (ngt hos ngn), ”slå in”, ”dunka in”. Flickan (i det gamla Kina) .. fick ”lydnadsplikten” väl inhamrad. NorstedtVärldH 15: 46 (1928). SvD 28/9 1930, Söndagsbil. s. 3. —
-HANDLA, -ing. [jfr holl. inhandelen, t. einhandeln] (numera föga br.) inköpa; uppköpa. JPrintz (1644) i HB 3: 225. Skepp, som, vid Gambia-floden, plägade inhandla Vax och Elfenben. Ödmann MPark 3 (1800). PT 1905, nr 89 A, s. 1. —
-HANKA, -ning. (i vissa trakter) fisk. taga in (rev l. lina l. not o. d.) ”hand efter hand”. SkandFisk. Bih. 13 (1837). Östergren (1928). —
-HANSA, v. -ing. [senare ssgsleden torde vara bildad till HANSA, sbst.1] (†) i bolag med andra uppköpa så mycket som möjligt av (en marknadsvara) (för att stegra dess pris o. göra vinst vid utsäljningen); jfr ENGROSSERA. Risingh KiöpH 10 (1669). Därs. 82 (: -ing). —
-HARVA, -ning. (numera mindre br.) landt. nedharva (säd l. gödningsämne). Serenius EngÅkerm. 25 (1727). Grotenfelt LandtbrFinl. 53 (1896). —
-HAV. [jfr d. indhav, ävensom t. binnenmeer] geogr. bihav förbundet med världshavet gm ett l. flera relativt smala sund. UB 3: 509 (1873). Medelhavet, Röda havet och andra inhav. Ramsay GeolGr. 226 (1909). —
1) föra l. bringa (ngn l. ngt) in (ngnstädes), taga in (ngn l. ngt). KyrkohÅ 1916, s. 266 (1628). Rudbecken haf(ve)r ingen tillåtelse at få inhafa någon i Hospitalet. VDP 4/12 1678. Bliberg Acerra 595 (1737). särsk.
a) inkalla (ngn) för förhör. UppsDP 12/5 1596. Een student .. inhades och förhördes. ConsAcAboP 2: 107 (1658). Därs. 5: 474 (1684).
b) taga (gods) ombord. (Skepparen sade:) Huadh godzet vedkom iag inhaffua skulle, låg dät (osv.). BtHforsH 3: 174 (1641).
2) vara i besittning av (ngt), innehava (ngt). Broman Glys. 1: 74 (1582). Fienden, som tå Stadhen Pernow innhadhe. L. Paulinus Gothus Stiernsköld I 2 b (1628). Skondiskt folck war gifuet till prijs / sjöröfuarom, som siön inhade. JMessenius (1629) i HB 1: 100.
Spalt I 524 band 12, 1933