| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
-SLÄPA, -ning. draga in (ngn l. ngt ngnstädes), släpa in; med personobj. äv.: med våld l. med besvär föra in (ngn ngnstädes); äv. bildl. PErici Musæus 2: 79 a (1582; i bild). Tänk, .. hvad det kostat kronan at insläpa en hel skeppsladdning af (tyska fältskärer). Hjelt Medicinalv. 3: 145 (i handl. fr. 1789). Den med skodonen insläpade gatusmutsen. LärovKomBet. 1884—85, III. 1: 493. —
-SLÄPP, n. [till -SLÄPPA] (vard.) insläppande (av ngn l. ngt); i sht konkret, om ingång (där man obemärkt kan gå in o. ut). Molin FrÅdal 310 (1895). En liten lägenhet med diskret insläpp på nedra botten. Klinckowström Fotb. 41 (1920). jfr LJUS-INSLÄPP m. fl. —
-SLÄPPA, -ning; jfr -SLÄPP. [fsv. insläppa] låta (ngn l. ngt) slippa in, släppa in; äv. med saksubj. betecknande port, passage o. d.: lämna tillträde åt.
a) med avs. på person l. djur. Jes. 28: 2 (Bib. 1541). Alla Kyrckiogårdar skola hollas reenliga .., och icke tilstädias at oskäliga Creatur ther insleppas. KOF II. 1: 439 (1659). Vallporten (till snöfästet) var gjord så trång, att den icke kunde insläppa mer än en man i sänder. Rydberg Varia 264 (1890, 1894). särsk. i mer l. mindre bildl. anv. Jag kan ej utan frucktan se detta så unga barnet handlöst insläpt på en så farlig bana. Pilgren FigBröll. 30 (1785). (Småfrälset utgjorde) ett demokratiskt element, som .. med själfskrifvenhetens rätt insläpptes i riksdagen. Hildebrand Statsförf. 570 (1896). (†) Theras fördömliga exempel .., hwilka the insläpt haffua på sina om betrodda. Bullernæsius Lögn. 409 (1619; motsv. lat.: ad subditos transmittunt). särsk. (†): upptaga (ngn) ss. delägare i ngt företag; jfr INLÅTA 1 a α. Bergv. 1: 561 (1705). NoraskogArk. 4: 98 (1901; trol. efter ä. källa).
b) med avs. på sak; i sht med avs. på luft, vatten, ljus o. d. Thet (dvs. guldet, blir) hett insläpt i Suppor .. eller i distilerade watn. Forsius Min. 49 (c. 1613). En stor sal, hvarest öpnade fönster insläpte en frisk luft. SvMerc. 1765, s. 234. Dagsljuset .. måste i ett ömtåligt öga insläppas med försigtighet. Leopold 3: 178 (1798, 1816). Vatten insläppes, tills fartyget blir flott och kan utbogseras. NF 3: 1316 (1880). —
-SLÖJA, v. [efter d. indsløre] (†) bildl.: inhölja liksom i en slöja, beslöja. Rydqvist Resa 266 (1838). (Landet norr om Skåne) befinner sig för .. (danskarna) inslöjadt i ett visst mystiskt halfdunkel. Sturzen-Becker Nordlj. 90 (1847). —
-SMICKRA, -ing. [jfr d. indsmigre, t. einschmeicheln]
1) (mindre br.) refl.: gm smicker l. gm andra sätt att göra sig behaglig för ngn ställa sig in (hos denne); jfr INSINUERA 7. Så insmickrade sigh then Romerske Biscopen Bonifacius III. .. vthi Keysaremördarens Phocæ wenskap. L. Paulinus Gothus MonTurb. α 2 b (1629). Den som för sin lycka skull konstigt insmickrar sig hos alla .. kallar jag en Lissmare. Dalin Arg. 1: 193 (1733, 1754). Han lyckas till och med att insmickra sig hos kejsarinnan. Wåhlin Paléologue Cavour 147 (1928).
2) (föga br.) tr.: gm smicker osv. ställa sig in hos (ngn) l. påvärka (ngn) i viss riktning. Hagberg Shaksp. 6: 279 (1849; eng. orig.: flatter up). Vi (ha) för den danska nationen uteslutande varit en kund, som borde insmickras och utnyttjas. VL 1906, nr 235, s. 4.
3) [efter motsv. anv. i d.] i p. pr. i adjektivisk anv.: intagande, ”vinnande”; äv.: inställsam. (Lehnberg hade) en gåfva, att gifva en viss mildt insmickrande ton åt det hela. Hammarsköld SvVitt. 2: 90 (1819). Det insmickrande, veka och behagliga i fru A:s apparition. AB 1897, nr 225, s. 3. Laura insmickrande. Om du ville tala tydligare, Wilhelm. Hallström Erot. 105 (1908). NordT 1925, s. 473. —
-SMIDA, -ning. [jfr fsv. insmidder, p. adj.]
1) (i fackspr.) gm smidning fästa (ngt i ngt), smida fast (ngt i ngt), smida in. I swärdzfästen insmidda (ord). Isogæus Segersk. 836 (c. 1700). Ny länk (må) insmidas och kättingen omprovas. SFS 1916, s. 1089.
2) (†) med avs. på person: smida (i bojor o. d.). SthmTb. 26/2 1584. (Han) war mitt för Slotzporten vti een stoor järnkädia insmidd. Petreius Beskr. 2: 270 (1614). Laurelius Alb. 101 (1663). —
-SMILA. [jfr d. indsmile]
1) (föga br.) refl.: gm smilande, smicker o. d. ställa sig in (hos ngn). Lönde-Loen insmilar sig äfven med hvart och et Lam i vänskap. Dalin Arg. 2: 348 (1734, 1754). Wetterbergh Past. 196 (1845). Klint (1906).
2) (föga br.) i p. pr. i adjektivisk anv.: inställsam, lismande. Med en serdeles artig och insmilande min. Kullberg Bref 1: 200 (1844). Strinnholm Hist. 4: 549 (1852).
3) (†) gm smilande, smicker o. d. ingiva (ngn en åsikt o. d.). Med försåtlig vänskap insmilade (hertigarna) hos sin broder, den svage Birger, att Thorkel Knutsson var upphofvet (till missämjan mellan dem o. Birger). Strinnholm Hist. 5: 185 (1854). —
-SMISKA. [jfr t. einschmeissen] (†) slå in (t. ex. fönster). Lind (1738, 1749). Möller (1745, 1755). —
-SMUGGLA, -ing. smuggla in.
1) i eg. anv.: gm smuggling införa (ngt) över en tull- l. accisgräns; äv.: trots förbud o. d. hemligen införa (ngt l. ngn ngnstädes). Runeberg 4: 163 (1833). De hemliga skrifter, .. som till största delen insmuglas från utlandet. SvT 1852, nr 185, s. 2. Spritdrycker, afsedda till insmuggling dit (dvs. till Förenta staterna). 2NF 37: 686 (1925).
2) i oeg. o. bildl. anv. Någon insekt, som insmugglat några pollenkorn (i honblomman). Agardh Bot. 2: 366 (1832). Tyvärr har man tillåtit projektmakarna att i .. (Nationernas förbunds kalenderförslag) insmuggla en alldeles onödig förändring. Nilsson FestdVard. 213 (1925). —
-SMUSSLA, -ing. smussla in (ngt). Den råa kautschuken innesluter .. stundom stenar, som af infödingarna i bedräglig afsigt insmusslas. (Ekenberg o.) Landin 508 (1892). Högberg JesuBr. 1: 176 (1915). —
-SMYGA, r. l. f.; anträffat bl. i pl. -or. [till INSMYGA, v.] (†) ställe där ngn smyger sig in. Fällor sättas vid gärdes gårdar, där haren har sina vissa in och utsmygor. Nordholm Djurf. 39 (1749).
Spalt I 823 band 12, 1933