Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
ITALIENARE it1alie3nare2 l. ital1-, äv. ita1l-, äv. it1alje3nare2, l. —400, om person m., om djur m. l. r.; best. -en, äv. -n; pl. =; förr äv. ITALIAN l. ITALIEN, m.; best. -en; pl. -er; förr äv. ITALIANER l. ITALIENER, m.; pl. =.
1) italiensk man; i pl. om individer av italienska folket utan hänseende till kön. 23 octob[e]r .. Skiencte K: m: Jtalianerne (dvs. de italienska musikanterna) niit renst vinn — 1 kanna. VinkällRSthm 1559. Schroderus Os. 2: 764 (1635). Italienner och alla i varma länder hvila vid middagstiden för hettan. Linné Diet. 1: 99 (c. 1750). Af italienare utförd dekorering. Hahr ArkitH 423 (1902).
2) (individ av) en från Italien härstammande hönsras. GHT 1895, nr 241 B, s. 2. 4Brehm 8: 468 (1926).
Spalt I 1243 band 13, 1933