Publicerad 1934 | Lämna synpunkter |
JUMBO jum4bω, om person m.||ig., om djur m. l. r.||ig.; best. -n.
sport. o. idrott. (urspr. skämts.) benämning på den (l. det lag o. d.) som kommer sist i en tävlan o. d.; vanl. i sådana uttr. som vara, bliva, komma jumbo. Thesleff Förbrytarspr. (1912). IdrBl. 1924, nr 87, s. 2. SvD(A) 1930, nr 60, s. 3.
-PRIS, n. tröstpris till den som blir jumbo.
Spalt J 261 band 13, 1934