Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KLADDA, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ERI (se avledn.); jfr KLADD, sbst.5
Etymologi
[av holl. l. t. dial. kladden, avledn. av klad, fläck, klick (se KLADD, sbst.2); jfr holl. ergens de klad in brengen, sälja ngt till underpris (eg.: blanda smuts i ngt, smutsa ned ngt). — Jfr KLADDA, v.1]
(†) utbjuda o. försälja (en vara) till underpris, slumpa bort; gm dylik försäljning nedtrycka priset på (en vara); bedriva dylik försäljning (med en vara); gm underpris konkurrera med (ngn), gm konkurrens skada (ngn), konkurrera ut (ngn). See dhe i Norge att medh vår koppar kladdas, då läre dheres kopperbruk förfalla aff sigh sjelff. RP 3: 275 (1633). När .. (”tjärukompaniets”) Participanter måste emot andra kladda, och således afslå af prijset som the i Compagniet nu hafwa. Stiernman Com. 2: 643 (1650). (Tjäru-)Compagniet (måste) .. (för) at kladda de Tiärubrennerien, som annorstädes och uthomlandz äre anstälte, .. nödwändigt gifwa godt kiöp. Därs. 3: 714 (1668). 2RA 3: 221 (1731).
Särsk. förb. (†): KLADDA UT. konkurrera ut (ngn). Sahlin SvStål 83 (cit. fr. 1663). RARP 11: 329 (1672). Sahlstedt (1773).
Avledn.: (†) KLADDERI, sbst.2 (sbst.1 se KLADDA, v.1 avledn.), n. [jfr holl. kladderij] utbjudande o. försäljning av varor till underpris; med dylika metoder bedriven konkurrens; jfr KLADD, sbst.5 Stråle AlingsåsMan. XLIV (cit. fr. 1651). Stiernman Com. 2: 779 (1654). Salander Gårdsf. 337 (1758).

 

Spalt K 1038 band 14, 1936

Webbansvarig