Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KLIENTEL kli1änte4l l. -en-, ngn gg -tä4l (kliänntä´l Dalin; kli´äntä؛l l. -e؛l LoW (1889); -te4l l. -tä4l LoW (1911)), n. (Dalin (1852) osv.) l. r. (AB 1841, nr 74, s. 2, osv.); best. -et, ss. r. -en, äv. -n; pl. = l. (ss. r. alltid) -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet cli-. -el 1776 osv. -äl 1889)
Etymologi
[jfr dan. o. t. klientel, fr. clientèle; av lat. clientela, klientförhållande, sammanfattningen av de till en ”patronus” hörande klienterna (se KLIENT 1); avledn. till stammen i lat. cliens (se KLIENT)]
1) motsv. KLIENT 1, i fråga om fornromerska förh.
a) klientförhållande. Dalin (1852). Sundén RomAnt. 29, 32 (1903).
b) sammanfattande benämning på samtliga till en ”patronus” hörande klienter. Ibland Sullas klientel voro 10,000 slafvar. Geijer I. 6: 10 (1839).
2) motsv. KLIENT 2: klientskap, skyddslingsförhållande; numera bl. (föga br.) konkret, ss. sammanfattande benämning på ngns skyddslingar l. anhängare osv. Jag måste höra den klagan öfver mig att hafva besvikit unge män (dvs. ”snälle docentes”) från deras lyckeligare Clienteler til brödlös träldom (ss. lärare vid skolan). Schotte NyköpElLärovH 2: 35 (i handl. fr. 1776). AB 1841, nr 74, s. 2. Möjlighet (för konungen) att skapa åt sig ett klientel i riksdagen. SvRiksd. I. 5: 36 (1934).
3) motsv. KLIENT 3, sammanfattande benämning på de personer som anlita en advokat l. läkare l. sjukvårdsinrättning l. annan inrättning l. enskild person som utövar hjälpande l. vårdande värksamhet l. utlåning l. förmedling l. annan liknande värksamhet (med l. utan affärsmässig prägel); kundkrets. (Läkaren) omtalade en fru inom hans klientel, som (osv.). Hygiea 1861, s. 457. En affärsbyrå, som .. vann stor klientel. NF 20: 242 (1896). Unga juristers klientel. NDA 1913, nr 34, s. 4. Stadsmissionens klientel i Stockholm. SvD(A) 1927, nr 351, s. 14. Sparbankernas klientel. Därs. 1930, nr 46, s. 4.
Ssg: (jfr 1 a) KLIENTEL-FÖRHÅLLANDE. (i fråga om fornromerska förh.) Sundén RomAnt. 29, 32 (1903).

 

Spalt K 1211 band 14, 1936

Webbansvarig