| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KNYPPLA knyp3la2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE, -ERSKA (se avledn.).
tillvärka spetsar av trådar som i ena ändan fastsättas med nålar vid en (på en knyppeldyna l. i en låda vridbart fäst) trärulle l. dyl. med l. utan (på en pappremsa o. d. uppritat o. utstucket) mönster o. som i den andra ändan äro uppnystade på träpinnar (knyppelpinnar) medelst vilka man efter visst system snor l. flätar (”slår”) trådarna, så att det åsyftade mönstret åstadkommes; äv. i utvidgad anv. i fråga om maskintillvärkning som imiterar dylikt arbete; dels intr. l. abs., dels med obj. betecknande den framställda spetsen; i fråga om ä. förh. äv. om annan liknande metod för framställning av band l. lister o. d.; jfr KNYTA, v. 5 f. Etth gammaltt knypladtt belthe. HH 1: 23 (1543). Af Stadens (dvs. Raumos) qvinfolk .. äfven som af .. barn knöpplas Spetsar. CPHagström (1802) i BtVLand 4: 107. Uppfinningen att medelst machineri producera knyppladt arbete eller spetsväfnad. Pasch ÅrsbVetA 1827, s. 74. Dalspetsen .. knypplas utan hjälp af något slags mönster. SvSlöjdFT 1905, nr 2, s. 7. — jfr HAND-, MASKIN-KNYPPLAD, ävensom SPETS-KNYPPLING. — särsk.
a) ss. vbalsbst. -ing i konkret anv.: knypplat arbete, knyppelspets. TullbSthm 18/5 1569. SkrGbgJub. 6: 389 (1597). Fatab. 1907, s. 110.
b) (i Finl.) i oeg. anv.: göra nervösa rörelser med fingrarna, påminnande om knyppling, ”plocka” med fingrarna, fingra (på ngt). Meurman (1846). Ständigt och jemnt gjorde .. (den sjuka) plötsliga rörelser, knypplade med sina fingrar på täcket (osv.). Hertzberg Canth 1: 39 (1886). jfr Bergroth FinlSv. 230 (1917).
c) bildl.; särsk. (i vitter stil) i fråga om arkitektonisk utsmyckning med genombrutna mönster, mer l. mindre påminnande om knypplade spetsar o. d. Törneros Brev 1: 163 (1825; uppl. 1925). Knypplad arkitektur. Sturzen-Becker 4: 92 (1862). Wirsén NDikt. 190 (1880).
-DYNA. (knyppel- 1672 osv. knypple- 1682—1785) [jfr d. kniplepude, nt. knüppelküssen] vid knyppling använd, hårdt stoppad dyna, vanl. i midten försedd med en nedsänkning i vilken är fäst en vridbar, med stoppning omgiven trärulle på vilken arbetet under knypplingens fortgång fästes; äv. om själva rullen. BoupptSthm 1672, s. 753 a. —
-LÅDA, r. l. f. (knyppel- 1637—1872. knypple- 1640) [jfr nt. knüppellaad, t. klöppellade] vid knyppling använd låda vari är fäst den vridbara rulle på vilken arbetet under knypplingens fortgång fästes. OxBr. 11: 695 (1637). ÖoL (1852). —
-NÅL. var särskild av de vid knyppling använda knappnålar varmed arbetet under knypplingens fortgång fästes vid (mönstret på) knyppeldynan(s rulle). BoupptSthm 1674, s. 193 b (efter nålmakare). —
-PINNE. (knyppel- 1732 osv. knypple- 1738—1832) [jfr d. kniplepind] var särskild av de vid knyppling använda (i ena ändan vanl. till en spole formade) (trä)pinnar på vilka knyppeltråden uppnystas. Kolmodin QvSp. 1: 237 (1732). —
-STOCK. [jfr d. kniplestok; av nt. knüppelstock] (†) knyppelpinne. Landsm. 2: XLVI (1722). —
B (†): KNYPPLE-DYNA, -LÅDA, -PINNE, -TRÅD, se A.
C (†): KNYPPLING-BAND, se D.
D: KNYPPLINGS-ARBETE~020, äv. ~200. äv. konkret. —
(a) -BAND. (knyppling- 1734. knypplings- 1581) [jfr d. kniplingsbaand] (†) TullbSthm 5/5 1581. Svensson SkånFolkdr. 347 (cit. fr. 1734). —
Spalt K 1694 band 14, 1936