Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KNÄCK knäk4, sbst.3, r. l. m. (Mörk Ad. 1: 70 (1743; jfr anm. nedan) osv.), äv. n. (Fröding osv.); best. (ss. r. l. m.) -en; pl. -ar (Mörk Ad. 1: 70 (1743; jfr anm. nedan), Dalin (1852) osv.) ((†) -er BoupptSthm 1682, s. 188 a (jfr anm. nedan)), ss. n. = (Fröding); i Finl. äv. KNÄCKA, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(knäck (kneck) 1654 osv. knäcka 1833 (: siraps knäckor, pl.)1916)
Etymologi
[sannol. bildat till KNÄCKA, v.1 — Jfr KNÄCK, sbst.1]
karamell (ofta hemlagad) bestående av sirap o. socker m. m. som kokas o. vanl. öses upp i små pappersformar l. -strutar för att stelna; äv. koll. 1 tunna Kneck. BoupptSthm 23/9 1654 (i uppräkning av varor). Kunga-Sonen (var i de åren att han) skattade ännu några Nötter och Knäckar högre än en Krona. Mörk Ad. 1: 70 (1743). Topelius Dagb. 2: 73 (1835). Jag (hade) vissa fria knäck, när jag köpte ett visst antal. Fröding ESkr. 2: 36 (1891). Lagerlöf BarnM 23 (1930). — jfr SIRAPS-KNÄCK. Anm. I vissa språkprov från ä. tid, t. ex. de ovan anförda från 1654 o. 1743, kan det icke avgöras, huruvida KNÄCK, sbst.3, l. möjl. snarare KNÄCK, sbst.2, föreligger.
Ssgr: KNÄCK-FÖRSÄLJERSKA. Åslund TokbrMem. 1: 35 (1880).
-KALAS. AGeijer (1845) i Solnedg. 2: 128. —
-KOKNING. Topelius Dagb. 2: 219 (1836). Bergman Mark. 20 (1919).
-KOLA, r. l. f. knäck vari kola ingår. Zetterström AnCl. 20 (1917).

 

Spalt K 1733 band 14, 1936

Webbansvarig