| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KOKETTERI kokät1eri4 l. kå-, äv. kω-, l. kok1eteri4, äv. kωk1-, l. -ät-, n.; best. -et, äv. -t; pl. (i konkretare anv.) -er.
1) motsv. KOKETTERA 1 o. KOKETT I 1: koketterande, kokett uppträdande; egenskap(en) l. förhållande(t) att vara kokett; stundom konkretare, om handling, yttrande o. d. som röjer l. ger intryck av denna egenskap; äv. mer l. mindre bildl.; förr äv.: liderlighet, kättja. Det vackra könets Coqvetterie och flyktighet. Posten 1769, s. 527. Lindfors (1815; i bet.: liderlighet). Frey 1850, s. 502 (bildl.). Statistflickornas grova koketteri och eggande fnissanden. Castrén Schildt 272 (1927). Ända in i sin sena ålderdom bibehöll .. gubben Wengelin det lilla koketteriet att han svärtade hår och mustascher. SvD(A) 1931, nr 158, s. 26.
2) (mera tillf.) motsv. KOKETT I 2: egenskap(en) l. förhållande(t) att vara kokett. Rummets intima koketteri. Siwertz Sel. 2: 5 (1920).
3) motsv. KOKETTERA 2: koketterande; särsk. i uttr. koketteri med ngt. (Agardhs) nyhetskrämeri som .. snarare är ett coquetteri än en öfvertygelse. Tegnér (WB) 7: 253 (1831). Ett grymt koketteri med kunskapsteoretiska paradoxer. Siwertz JoDr. 55 (1928).
Spalt K 1821 band 14, 1936