Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KOKTION, r. l. f.
Ordformer
(äv. skrivet coction)
Etymologi
[jfr ä. t., ä. eng. o. fr. coction; av lat. coctio (gen. -ōnis), vbalsbst. till coquere (se KOKA, v.2 I 5 a)]
(†) smältande (av föda), matsmältning. Palmchron SundhSp. 317 (1642). Tholander Ordl. (c. 1875; utan angivande av bet.).

 

Spalt K 1826 band 14, 1936

Webbansvarig