Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KOMPARATION kom1paratʃω4n l. 01—, l. -aʃ- (kåmmparatschón Dalin), sbst.1, r. l. f. ((†) m. Nordforss (1805), Weste FörslSAOB (1823)); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet com-. — Anm. I bet. 2 användes tidigast den lat. formen comparatio. Botin SvSpr. 86 (1777))
Etymologi
[jfr t. komparation, eng. comparation, ävensom fr. comparaison; ytterst av lat. comparatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till comparare (se KOMPARERA, v.1)]
1) motsv. KOMPARERA, v.1 1: jämförelse; numera bl. (i fackspr.) om jämförelse för justering mellan mått o. vikter l. instrument l. ss. första ssgsled. HT 1920, s. 107 (1625). Hwad är ett Öngnbleck räcknandes uti Comparation emot Ewigheten? Fernander Theatr. 421 (1695). Komparationer emellan Sveriges meterprototyp och några statens institutioner tillhöriga hufvudlikare och normalmått. Jäderin (1895; boktitel). NordT 1897, s. 682 (i fråga om astronomiska instrument). SvD(A) 1934, nr 343, s. 3.
2) språkv. motsv. KOMPARERA, v.1 2, om den förändring (gm ändelser, tillsatta fristående ord m. m.) varigm ett adjektiv l. adverb uttrycker olika jämförelsegrader, gradförhöjning; äv. om uppräkning av gradformerna. Weste (1807). Brate SvSpr. 87 (1898). Adjektivens komparation sker i dalmålet dels med tillhjälp av adv. mer, mest, dels medelst ändelser. Levander Dalm. 2: 148 (1928).
Ssgr: (2) KOMPARATIONS-GRAD. språkv. jfr GRAD, sbst.1 3 g. Boivie SvSpr. 43 (1820). —
(1) -STJÄRNA. astr. stjärna med noggrant bestämt läge som användes för att bestämma andra stjärnors lägen. Selander ÅrsbVetA 1837—41, s. 25. Lindhagen Astr. 345 (1858). —
(2) -ÄNDELSE. språkv. Sundén (1886). SvUppslB 15: 842 (1933).

 

Spalt K 2035 band 14, 1937

Webbansvarig