Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KONGRATULERA, v. -ade; jfr KONGRATULATION (se avledn.).
Ordformer
(con-)
Etymologi
[jfr fr. congratuler; efter lat. congratulari, av com (se KON-) o. gratulari (se GRATULERA)]
(†) betyga (ngn) sin glädje över (ngt); lyckönska, gratulera (ngn). (Så) hafuer jagh icke kunnedt underlathe sadant min B. bröderligen congratulere. RA I. 4: 175 (1597). RARP 9: 2 (1664).
Avledn.: KONGRATULATION, f. [jfr eng. o. fr. congratulation; av lat. congratulatio (gen. -ōnis)] (†) lyckönskan, gratulation. K: M:ttz till Danmarcks salutation och congratulation. Gustaf II Adolf 286 (1626). Swedberg Schibb. 258 (1716).

 

Spalt K 2109 band 14, 1937

Webbansvarig