Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KOPEK kωpe4k, ngn gg ko- l. kå-, r. l. m. l. f. (KKD 3: 145 (1709) osv.), äv. n. (WoJ (1891; jämte m.), SvD(A) 1929, nr 18, s. 8 (i utvidgad anv.)); best. -en; pl. = l. (numera nästan bl. i bet.: kopekstycken) -er, i Finl. stundom -ar (jfr Bergroth FinlSv. 64 (1916)).
ryskt skiljemynt utgörande 1/100 av en rubel. Barckhusen Cotossichin 92 (1669). På tredie månaden (hade de sv. krigsfångarna) ingen copek .. åthniutit af deras penningeunderhålld. HH XXI. 1: 231 (1712); jfr slutet. Wi buro sten ock kalk, ock fingo om dagen .. 6 kopeker eller 6 öre s:mt i arbets lön. KKD 2: 87 (1718). Med .. (kosackens) Egen värija stack iag honom i hjel, och bekom af honom emot 1000 dahl(e)r i Kopeker. HFinlÖ 1: 396 (1730). Ahrenberg Karel. 177 (1894). — jfr KOPPAR-KOPEK. — särsk. (vard.) i utvidgad anv., i uttr. inte (icke) en kopek o. d., inte ett öre. Bland fint folk, som inte har en kopek utom den där kronan, de ha på handduken. Alving FrkVästervik 153 (1908). Jag står där och får inte ett kopek för allt mitt jobb. SvD(A) 1929, nr 18, s. 8. jfr: I hela det öfriga Tyskland gäller kungen af Preussen (Fredrik Wilhelm IV) i denna stund ej två kopek. AFSoldan (1848) hos Aho Soldan 95.
Spalt K 2343 band 14, 1937