Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KORPUSKULAR kor1puskɯla4r l. 01— l. -ku- l. KORPUSKULÄR -lä4r l. -læ4r, adj.
Ordformer
(-lar 1818 (: Corpuscular-theorien), 1918 osv. -lär 1895 osv.)
Etymologi
[jfr t. korpuskular, eng. corpuscular, fr. corpusculaire; till KORPUSKEL]
(i fackspr.) adj. till KORPUSKEL. Sundberg Mikroorg. 6 (1895). TMatFysKemi 1918—19, s. 72.
Ssgr: KORPUSKULAR-FILOSOFI. (i fråga om ä. förh.; i fackspr.) motsv. KORPUSKEL b. Andersson (1857). Lamm Swedenbg 64 (1915).
Avledn.: korpuskularfilosofisk, adj. (i fråga om. ä. förh.; i fackspr.) JNordström (1924) hos Stiernhielm (SVS) II. 1: 270. —
-STRÅLE. fys. motsv. KORPUSKEL d; i sht i pl. 2NF 27: 401 (1918). —
-STRÅLNING. fys. motsv. KORPUSKEL d. 2NF 27: 401 (1918). TMatFysKemi 1918—19, s. 73. —
-TEORI. (i fråga om ä. förh.; i fackspr.)
1) motsv. KORPUSKEL b. Berzelius Kemi 3: 22 (1818). 3NF 3: 1037 (1925).
2) fys. motsv. KORPUSKEL c. Dalin (1851). SvUppslB (1933).

 

Spalt K 2462 band 14, 1937

Webbansvarig