| Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KRAK, sbst.2, n.; best. -et.
(†) ngt smått o. obetydligt l. värdelöst; särsk. om skral häst (jfr KRAKE, sbst.1 1) l. om småkreatur. Det lissla kraket som sändes här ifrån förskyller aldeles ingen tack. Broman Glys. 1: 451 (1733). Får och Getter .. här (i Delsbo) Krak kallade. Lenæus Delsbo 145 (1736, 1764). Et krak, en liten dålig häst. Möller (1745; under criquet). Heinrich (1814).
Spalt K 2628 band 14, 1937