Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KRANIO- kra1nio- l. kran1-, l. -å- l. -ω-, l. (framför obetonad stavelse) 101—.
Ordformer
(förr äv. skrivet cra-. -no- 1808 (: Cranologen))
Etymologi
[jfr t. kranio-, eng. cranio-, fr. cranio-; ssgsform till KRANIUM]
i ssgr: som har avseende på kraniet.
Ssgr (antropol.): KRANIO-LOG1004. [till KRANIOLOGI] person som ägnar sig åt kraniologi. DA 1808, nr 40, s. 1. —
-LOGI10104, r. [jfr t. kraniologie, eng. craniology, fr. craniologie] läran om huvudskålen; förr äv.: frenologi. Retzius EtnolSkr. 48 (1844). Andersson (1845). Kraniologiens grundläggare är svensken Anders Retzius. Landsm. 1911, s. 16. —
-LOGISK10040. [jfr t. kraniologisch, eng. craniologic(al), fr. craniologique] adj. till KRANIOLOGI. Retzius EtnolSkr. 226 (1856). —
-METER10040. [jfr eng. craniometer, fr. craniomètre] instrument varmed kraniet o. dess delar uppmätas. NF (1884). VaruförtTulltaxa 1: 468 (1912). —
-METRI10104. [jfr t. kraniometrie, eng. craniometry, fr. craniométrie] mätning av huvudskålen i avsikt att bestämma olikheten i kraniernas form o. storlek. NF 8: 1484 (1884). —
-SKOPI10104. (förr äv. skrivet cranioscopi) [jfr eng. cranioscopy, fr. cranioscopie] studiet av huvudskålens form; förr äv.: frenologi. AJourn. 1814, nr 90, s. 2. Kraniologi .. bygger på kraniometri .. och kranioskopi. 3NF 12: 11 (1930).

 

Spalt K 2648 band 15, 1937

Webbansvarig