| Publicerad 1938 | Lämna synpunkter |
KRULL krul4, sbst.2, n.; best. -et.
1) (†) i uttr. böjd i krull, hoprullad. (Blommor) hvilkas krage är tilbaka bögd i krull. Linné Vg. 142 (1747).
2) (ngt vard.) i fråga om hår: krus (se KRUS, sbst.2 1 b), (små)krusiga lockar. Schultze Ordb. 2447 (c. 1755). Det söta krullet i frisyrens utkanter påstås komma att bli modernt. SvD(A) 1933, nr 93, s. 10.
Spalt K 2948 band 15, 1938