Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KRÄPPA, v.2 -er.
Etymologi
[sv. dial. (Finl.) kräpp si, kräppas, draga sig tillsammans, krympa ihop; i bet. 1 bildat till KRAPP, adj., i bet.: trång, snäv, i bet. 2 etymologiskt samma ord som KRÄMPA, v.]
1) (†) refl.: bliva l. vara trång, trycka, strama. En hvar finner bäst, hvaräst skon kräpper sig. Bliberg Acerra 241 (1737).
2) (†) krympa (se KRYMPA, v. 1). Erfarenheten (har) visat, att kommisskläde alltid kräpper. Dahlberg SkånReg. 204 (cit. fr. 1824).

 

Spalt K 3076 band 15, 1938

Webbansvarig