Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KRÖKNING krø3kniŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till KRÖKA; ofta konkret.
1) till KRÖKA 1. Linc. (1640). Krökning och bockning (av valsat järn). Bildmark Entrepr. 161 (1921). — jfr IN-, NED-, OM-, UPPÅT-, UT-KRÖKNING m. fl. — särsk. till KRÖKA 1 c. (Tall-)stammarne erhålla .. (gm märgborrens skadegörelser) krökningar och missbildningar, hvarigenom de blifva mindre tjenliga till timmer. Björkman Skogssk. 287 (1868). 2UB 9: 340 (1905).
2) till KRÖKA 2.
a) till KRÖKA 2 a. särsk. (†) bildl. i fråga om handlingssätt, bevisföring o. d.: krumbukt(er), slingring(ar); jfr KRÖKA 2 a ϑ. S. Ödmann (1817) i 2Saml. 4: 152. (Kurfursten Fredrik Wilhelm) grep hvarje tillfälle, der .. (en vinst), genom hvad krökning och slingring som helst, kunde uppsnappas. Franzén Minnest. 1: 341 (1820).
b) med. till 2 b. Framkalla krökningar af ryggraden. Hygiea 1840, s. 427. (Till engelska sjukan) höra en mängd .. krökningar å de långa benen. Haglund HållnRörOrg. 2: 48 (1924). jfr KOMPENSATIONS-, MOT-, RYGGRADS-, SID(O)-KRÖKNING m. fl.
3) till KRÖKA 3; i sht konkret. Krökningarna af en flod. Serenius Ppp 1 b (1734). De susade (i bilarna) runt en krökning av vägen. Tigerschiöld Sherman AndrKläd. 165 (1924). En allmänt strängt gällande regel .. kan (icke) givas för de olika linsytornas krökningar. Bergstrand Astr. 132 (1925). — särsk. mat. mått på en kurvas l. en ytas böjning i viss punkt, krökningsmått. NF (1885). SvUppslB (1933).
Ssgr (i sht till 3 slutet, mat.): KRÖKNINGS-CENTRUM. medelpunkt i en krökningscirkel. Fock 1Fys. 213 (1853). —
-CIRKEL. cirkel som tangerar en kurva i tre sammanfallande punkter. NF (1885). —
-MEDELPUNKT~102 l. ~200. jfr -CENTRUM. NF 4: 865 (1881). —
-MÅTT. = KRÖKNING 3 slutet. NF (1885). 19Årh. V. 1: 28 (1922). —
-RADIE. radie i en krökningscirkel. Frey 1841, s. 71. —
-RÖRELSE. särsk. bot. till 1 slutet: krökande rörelse av växt l. växtdel. BotN 1901, s. 8.

 

Spalt K 3091 band 15, 1938

Webbansvarig