Publicerad 1938 | Lämna synpunkter |
KULA kɯ3la2, sbst.7, r. l. f.; best. -an.
(vard., i vissa trakter) i uttr. på kulan, upprymd på grund av förtäring av rusande drycker, ”på snusen”, ”påstruken”. FHodell i SöndN 1865, nr 49, s. 4. (Fartygs-)besättningen var på kulan. Därs. 1866, nr 51, s. 4. SvD 6/12 1924, Bil. s. 1.
Spalt K 3132 band 15, 1938