Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KVACKSALVERI kvak1salveri4, äv. 01—, äv. 3~002, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. q-. -ack- 1663 osv. -ak- 1675—c. 1755. -eri 1663 osv. -ery 1697)
Etymologi
[jfr d. kvaksalveri, holl. kwakzalverij, t. quacksalberei; avledn. av KVACKSALVA l. KVACKSALVARE]
utövande av en kvacksalvares värksamhet, obehörigt utövande av läkaryrket; sjukdomsbehandling utförd av okunnig l. därtill icke berättigad person. Ekeblad Bref 2: 382 (1663). Det är nu gemeent bruuk, at sedan något Quaksalfwerij ikke wil hielpa (mot tandvärken), så måste Tanden vthbrytas. Kempe Graanen 70 (1675). I hvarje civiliseradt land anses qvacksalveriet som ett ondt, hvilket af vederbörande Auctoriteter bör motarbetas. Hygiea 1839, s. 448. SvD(A) 1934, nr 16, s. 10. — särsk. bildl.; ofta om oskickliga försök att avhjälpa missförhållanden o. d. Thet politiske Qwacksalfwery. Weise 164 (1697). Socialt kvacksalveri. SvD(A) 1934, nr 189, s. 5.
Ssgr: KVACKSALVERI-LAG(EN). lag(en) mot kvacksalveri. FoF 1916, s. 192. —
-MÅL. rättegångsmål angående kvacksalveri. SvD(A) 1932, nr 308, s. 6.

 

Spalt K 3305 band 15, 1938

Webbansvarig