Publicerad 1939   Lämna synpunkter
KÄBBE, m.
Ordformer
(kæ- 1524. ke- 15241529)
Etymologi
[jfr sv. dial. kibbe, (såg)stock; till stammen i KABB, sbst.1]
(†) inrättning (urspr. o. eg. en urholkad stock) för förvaring av pänningar. Sa[m]ma dagh lest[es] kæbbe wp och th[e]r wa[re] iij (dvs. tre) ør[e] mi[n]d[re] æn .. (aderton mark) wdj. OPetri Tb. 20 (1524; uppl. 1929). Därs. 273 (1529).

 

Spalt K 3596 band 15, 1939

Webbansvarig