Publicerad 1939   Lämna synpunkter
KÄNGURU käŋ4gɯrɯ l. ɟäŋ4-, l. -äŋ4ɯ-, l. -ur-, l. -ru, ngn gg302 (kä`nnguru Dalin), förr äv. KANGURU, m. l. r.; best. -run ((†) känguren Palmblad LbGeogr. 83 (1837)); pl. -ruer (Sundén (1886) osv.) l. -rur (Hultman SvDiam. 60 (1909) osv.). Anm. Förr användes ofta den utländska (eng.) pl. på -s. DA 1824, nr 276, s. 1. Cannelin (1921; jämte -er).
Ordformer
(kangoru 1787. kanguro(o) 1776—1815. kanguru 1787—1821. kängguru 1886—1891. käng(h)uru(h) (kae-) 1824 osv.)
Etymologi
[jfr t. känguruh; av eng. kangaroo; infört från Australien av de engelska upptäcktsresandena JCook († 1779) o. JBanks († 1820), som uppfattade ordet som infödingarnas benämning på djuret; ordets upprinnelse för övr. dunkel]
(australiskt) pungdjur tillhörande familjen Macropodidæ; utom i ssgr o. zool. bl. i inskränktare anv., om djur tillhörande underfamiljen Macropodinæ; i pl. äv. (zool.) ss. benämning på dels underfamiljen Macropodinæ, dels familjen Macropodidæ. Cook 3Resa 28 (1787). (Till pungdjuren) hör känguru, som har mycket korta framben, men långa bakben, hvarmed han gör långa hopp. Berlin Lrb. 36 (1876). 4Brehm 5: 420 (1923). jfr: Detta djuret blef af Indianerna kalladt Kanguroo. Fréville Söderh. 2: 219 (1776). — jfr ANTILOP-, BJÖRN-, GLASÖGON-, HAR-, HJORT-, JÄTTE-, KLIPP-, STORFOT-, TRÄD-KÄNGURU m. fl.
Ssgr: KÄNGURU-ARTAD, p. adj. zool. i uttr. känguruartade djur, kängurudjur, känguruer. Tullberg Djurr. 200 (1885). FoFl. 1910, s. 61. —
-BJÖRN. [jfr d. kængurubjørn] zool. kängurun Dendrolagus ursinus Schleg. et Müll., björnkänguru. 1Brehm 1: 403 (1874). —
-DJUR. zool. känguru; i pl. äv. ss. benämning på dels familjen Macropodidæ, dels underfamiljen Macropodinæ. Ödmann White 74 (1793). 4Brehm 5: 409 (1923). —
-GRÄS. [jfr eng. kangaroo-grass] bot. (det i varmare länder växande) gräset Anthistiria vulgaris Hack. (som bl. a. tjänar som föda åt kängurun). Jönsson Gagnv. 164 (1910). —
-JAKT. jfr JAKT, sbst.1 1. Hultman Vamp. 145 (1911). —
-MULE. —
-MUS. zool. gnagare av släktet Perodipus Fitz. (med kraftigt förlängda bakben o. svans); i pl. äv. ss. benämning på släktet. 4Brehm 4: 280 (1923). —
-PUNG. (av en hudflik bildad) pung hos känguru, vari ungarna bäras. —
-RÅTTA. [jfr t. känguruhratte, eng. kangaroo-rat] zool. (råttliknande) känguru av underfamiljen Potoroinæ; i pl. äv. ss. benämning på denna underfamilj. Thorell Zool. 2: 140 (1861). 4Brehm 5: 412 (1923). —
-SKINN. Cook 3Resa 25 (1787). —
-SLÄKTE(T). zool. släktet Macropus Shaw. Thorell Zool. 2: 140 (1861). 2NF (1911). —
-UNGE.

 

Spalt K 3641 band 15, 1939

Webbansvarig