| Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
LAGISK la4gisk, adj.; adv. -T.
teol.
1) som har avseende på l. grundar sig på l. överensstämmer med Guds lag. Ahnfelt o. Bergqvist 135 (1895).
2) som (i sin religiösa tro l. förkunnelse) lägger huvudvikten vid (den gudomliga) lagens bud o. deras uppfyllande, som lever o. värkar i lagens anda; särsk. i motsättning till: evangelisk; äv. om predikan l. lära o. d. SvMerc. 2: 744 (1757). Oldendorp 2: 57 (1788). Att .. de andeliga bekymren lätt blifva menniskan en anledning att gifva sig in uti ett så kalladt lagiskt väsende, det vill säga uti en sträfvan efter att .. söka bereda sig .. (rättfärdighet) genom att sätta rättfärdigheten i något, som hon sjelf skall företaga. Bring Högm. 337 (1862). Hans lagiska lära. Ljungquist Smål. 99 (1921). En religiös domsförkunnare och lagisk straffpredikant. SvKyrkH 5: 149 (1935).
Spalt L 104 band 15, 1939