Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
LAGN laŋ4n, n.; best. -et; pl. =; äv. (i bet. 3) LAGNA laŋ3na2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
2) (i vissa trakter) vid tröskning med slaga: på golvet för tröskning utbredt lager av säd. Tröskarna på logarna kastade ifrån sig slagorna mitt i ett lagn. Larsson i By StugFolk 18 (1930).
3) (i vissa trakter) fisk. sammanfattande benämning på ett antal på en gång utlagda, med varandra förenade fisknät; äv. om visst slag av fisknät. BtFinlH 3: 227 (1549). Fiskaren fästar tvenne Siötar tilsamman, som kallas et lagn. Broman Glys. 3: 641 (c. 1740). Ekman NorrlJakt 310 (1910). Vid Borkbo (i Hälsingland) användas bottenskötar vår och höst och 3—5 i vart langn. Arwidsson Strömm. 21 (1913). Modin GTåsjö 217 (1916). — jfr LAX-, TJOCK-, TRESKÖTA-LAGN.
Ssg: lagnnäts-lag, n. (†) plats där lagnnät äro utlagda(?); jfr lag sbst.3 3. AktsamlKungsådreinst. 43 (1552).
Spalt L 110 band 15, 1939