Publicerad 1939   Lämna synpunkter
LEKSAK le3k~sa2k, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(lek- 1729 osv. leke- 1744)
Etymologi
[jfr t. spielsache; av LEK, sbst. 1, l. LEKA, v. 1, o. SAK]
1) (vanl. mindre) föremål avsett att användas (av barn) att leka med. Mekaniska leksaker. Celsius Alm. 1729, s. A 13 a. Jag vet vist at .. (pappa) har leksaker med sig hem åt oss. Björn LycklHush. 7 (1786). Äldst äro de imitativa leksakerna, med vars hjälp barnen efterapade de storas liv och leverne. NordKult. 24: 97 (1933). — jfr BARN-LEKSAK.
2) bildl. Riccoboni Catesby 37 (1761). Religion, sedelära, dygd, äro blott leksaker för .. (Byrons) dialektik. 2SAH 12: 502 (1827). Hallström Händ. 19 (1927). — särsk.
a) om person som behandlas ss. en leksak; särsk. om kvinna som behandlas av mannen utan allvar o. utan känsla av andlig likställighet. Riccoboni Catesby 79 (1761). Den ståndpunkt, på hvilken samhället i de flesta länder ställt qvinnan, som gör henne endast till mannens leksak. Agardh BlSkr. 2: 169 (1853). Den (dvs. karlen) har ödet riktigt gjort till leksak. Hallström VenezKom. 120 (1901).
b) om handling l. värksamhet l. resultat därav: tidsfördriv; obetydlig sak, ”småsaker”; ngt som är lätt att utföra, lätt sak; förr äv. om obetydlig litterär produkt; särsk. i uttr. det är icke leksaker o. d., det är ingen lätt sak, icke småsaker (att göra så l. så). Biberg 3: 423 (c. 1823). Några leksaker, som han (dvs. Fahlcrantz) skrifvit occasionsvis, och jag hört reciteras. 3SAH XL. 2: 6 (1826). Det är icke leksaker att krångla sig dit upp. Sehlstedt 3: 130 (1867). En qvinnas kärlek vid aderton år är en leksak i jemförelse med den trettioårigas kärlek, som betyder hela hennes lif. Topelius Tb. 99 (1895).
Ssgr (i allm. till 1): LEKSAKS-AFFÄR. jfr -BUTIK. —
-AVDELNING~020. särsk. i större affärslokal. Siwertz Varuh. 61 (1926). —
-BALLONG. Gripenberg Masters SpoonRiv. 260 (1927). —
-BOD. jfr -BUTIK. —
-BUTIK. —
-BÅT. äv. bildl., ss. föraktlig beteckning för jämförelsevis litet (o. bräckligt) fartyg. Wirsén LifvVår 50 (1888). Engström Bläck 65 (1914; bildl.). —
-DJUR. Leksaksdjur af gips. Engström 2Bok 42 (1909). —
-FABRIK. Gemla station .. med jerngjuteri, leksaksfabrik och ullspinneri. IllSv. 269 (1873). —
-FÖNSTER. skyltfönster med exponerade leksaker. Siwertz Ekotempl. 57 (1930). —
-GUBBE. Nyblom Twain 2: 1 (1874). Sådana der leksaksgubbar, som spritta upp ur askar, när man trycker på en fjäder. Ödman UngdM 2: 236 (1881). —
(2 b) -GÖRA, n. lätt arbete; särsk. i uttr. det är intet leksaksgöra, det är ingen lätt sak, inte småsaker (att göra ngt). PT 1905, nr 239, s. 3. (Tids nog) fick (han) uppsikt över glasblåsning eller sådant leksaksgöra. Didring Malm 1: 170 (1914). —
-HANDEL. —
-HANDLARE. —
-HUS. äv. bildl., om liten o. oansenlig byggnad. Heidenstam End. 80 (1889). —
-KRAM. jfr KRAM, sbst.1 3. Utländskt leksakskram. SmålAlleh. 1883, nr 149, s. 1. —
(2 b) -KRIG. bildl.: litet o. obetydligt krig. Janson CostaN 1: 99 (1910). SvD(A) 1930, nr 28, s. 6. —
-LÅDA, r. l. f. för förvaring av leksaker. Hellström Malmros 161 (1931; bildl.). —
-MAGASIN. jfr -BUTIK. NDA 1863, nr 125, s. 4. —
-PISTOL. Moll Fys. 4: 15 (1901). —
-SABEL. Munthe Skizz. 2 (1888). —
-SKÅP. för förvaring av leksaker. Snoilsky 1: 303 (1878). —
-STÅND. salustånd där leksaker försäljas. Wester Reymont Bönd. 1: 118 (1920). —
-TÅG. om järnvägståg i miniatyr; äv. bildl., om värkligt järnvägståg av små dimensioner. Cederschiöld Väntan 42 (1915; bildl.). —
-VAGN. Wrangel HbHästv. 508 (1885).

 

Spalt L 516 band 15, 1939

Webbansvarig