| Publicerad 1941 | Lämna synpunkter |
LUKRATIV luk4ra~ti1v l. 30~2 l. 104 (– -i´v Dalin), adj. -are.
1) som ger ekonomisk vinst l. fördel, ekonomiskt fördelaktig, givande, inbringande, lönande. En lukrativ affär, befattning. Stiernman Com. 3: 9 (1660). Det (är) ju en gång så, att lantbruk icke just är lukrativt. NDA 6/1 1934, Söndagsbil. s. 1.
2) jur. som har avseende på ett ekonomiskt utnyttjande av vattnet i vattendrag. BetVattenr. 1865, s. 5. Björling CivR 47 (1906).
Spalt L 1169 band 16, 1941